Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Hon kallas bara KGM, den nu 20-åriga kvinna som just nu är Silicon Valley-bolagens största skräck. Hon skaffade ett Youtubekonto vid åtta års ålder och började de följande åren använda Instagram, senare Tiktoks föregångare och Snapchat. Det gjorde henne beroende, hävdar hon, vilket ledde till depression, ångest och en osund kroppsuppfattning.
Hon och hennes advokater menar att apparna är utformade för att vara så beroendeframkallande som möjligt, med indragande videoklipp, evig skrollning och sluga algoritmer med en oändlig ström av innehåll.
Nu har hon lyckats driva sitt fall så långt att en uppmärksammad rättegång denna vecka startar i Los Angeles. Inspirationen kommer från hur tobaksbolag på 1990-talet drogs inför rätta, vilket ledde till gigantiska skadestånd och att bolagen tvingades backa från hur de marknadsförde cigaretter.
Är liknelsen långsökt? Inte mer än att Snap, ett av de utpekade bolagen, redan har gått med på en förlikning. Tiktok, Youtube och Meta, som äger Facebook och Instagram, ska däremot tvingas svara på anklagelserna. Bland annat väntas Metas vd Mark Zuckerberg själv vittna.
Extremt mycket står på spel för företagen. Den unga kvinnans berättelse om hur dåligt apparna fick henne att må är bara det första av hundratals liknande fall. Om hon lyckas vinna över jätteföretagen och deras arméer av advokater så väntar familjer och skolor som har fört fram liknande anklagelser om medvetet beroendeframkallande design.
Precis som att tobaksbolagen tvingades ändra sin marknadsföring, med minskande rökning som resultat, kan sociala medieföretagen behöva designa sina tjänster på ett annat, mindre beroendeframkallande sätt. Det är sannolikt mer betydelsefullt än skadestånd, som de brukar ha råd att betala med god marginal.
Föga förvånande slår bolagen tillbaka. Googleägda Youtube pekar på Youtube Kids, en specialversion för barn som ska vara tryggare. Meta hävdar att målsägandena har valt citat från interna företagsdokument på ett vilseledande sätt, för att ge bilden av att Meta sätter vinst framför användarnas välmående.
Anklagelserna är inte på något sätt nya. Visselblåsaren Frances Haugen läckte 2021 tusentals dokument från Facebook, som bland annat visade att bolaget kände till att Instagram fick tonårstjejer att må dåligt, men enligt Haugen inte agerade.
Fler interna dokument dras fram i ljuset när KGM:s fall når domstolen. Enligt en advokat som The Guardian har pratat med kommer de visa hur anställda på Meta är fullt medvetna om hur apparnas design med evig skroll och algoritmer blir beroendeframkallande. ”En drog”, ska en anställd säga om appen. ”Lol, vi är i princip knarklangare”, ska en kollega ha svarat.
Läs fler texter av Linus Larsson.
