Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Jag har just sett mitt livs första muslimska queerfilm. Den utspelar sig i en nedgången parisisk förort, den sorts plats där det gäller att visa sig tuff och där bög är ett självklart skällsord. I ett av höghusen bor en muslimsk familj med algeriska rötter.
Nog kan man tänka sig hur det ska gå för minstingen i syskonskaran, la petite dernière, när hon inser att hon är lesbisk?
Men ”The little sister”, som ”La petite dernières” internationella titel lyder, tar en annan väg. Inget är enkelt, men det är åtminstone inte lika vantasvart som väntat. Förmodligen för att allt vilar på en sann historia, nämligen författaren Fatima Daas flerfaldigt prisbelönta självbiografi. Och verkligheten är komplex.
Debutanten Nadia Melliti gör dessutom huvudrollen som Fatima på ett befriande osentimentalt sätt – inte undra på att den vann henne Guldpalmen i Cannes för bästa skådespelerska år 2025.
Och visst porträtterar filmen en imam, som fördömer kvinnlig homosexualitet – ironiskt nog något mindre hårt än manlig, eftersom hans misogyna hjärna kommit fram till att kvinnor ändå inte kan ha riktigt sex med varandra.
Visst porträtterar den självcensur inför en gud som i värsta fall är hård och straffande.
Men den lyfter också en mamma med ett outsinligt förråd av sötsaker och villkorslös kärlek inför det som hennes plågade dotter inte kan förmå sig att berätta.
Tänk om vi kunde uppmärksamma den sidan av islam lite mer?
Sekularitet är den stora strömningen – av dem som har muslimsk bakgrund i Sverige är bara var femte ens religiös, enligt ny forskning. Av denna femtedel är förstås en ännu mindre andel radikala.
För det finns en islam som offrar människor för renlärighetsprinciper. Och som filmens imam påpekar är grunden exakt densamma som i kristendomen och judendomen.
De heliga skrifterna varnar för Sodom, staden som gud förstörde ihop med Gomorra därför att människorna där levde i synd – specifikt nämns männen som omringar Lots hus och kräver att få ha sex med två änglar i mansgestalt som de sett gå in där. (Den gudfruktige Lot erbjuder dem i stället sina egna unga döttrar.)
Och all politiserad religion skapar skav gentemot det västerländska sekulariserade samhälle där tro är vars och ens ensak. I stället för demokrati och mänskliga rättigheter gräver islamismen ned sig i extremism, våld och hätsk intolerans.
Men samtidigt existerar den ju verkligen, den moderniserade islam. Och inte nog med det: Sekularitet är den stora strömningen – av dem som har muslimsk bakgrund i Sverige är bara var femte ens religiös, enligt ny forskning. Av denna femtedel är förstås en ännu mindre andel radikala.
Hellre än att ge utrymme åt den inskränkta sortens islam och göra fanatikerna till talespersoner bara för att de gapar högst, borde vi bli bättre på att lyfta den integrerade, vardagligt vanliga islam.
Muslimer som är just som folk är mest. Som älskar sina barn, oavsett.
Läs mer:
Lisa Magnusson: Därför ska du börja fira jul redan i november
Lisa Magnusson: Kanske är vi helt enkelt inte gjorda för den högteknologiska framtiden?
