Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Det finns inget som gör folk så beskäftiga som möjligheten att tala om för andra hur de skulle kunna använda sina pengar lite bättre.
Fattiga kan väl börja äta havregrynsgröt (SvD 20/5 2023). Utgifterna för barnkläder kan nollas genom att sy ihop tyg från avlagda plagg (DN 21/5 2024).
Och så alla de reportage där ungdomar berättar om hur mycket pengar de lyckats spara – bara i förbifarten nämns förutsättningarna: att de bor gratis i mormors lägenhet, fått jobb direkt på pappsens företag och så vidare.
Samma dag som jag skriver den här texten får jag en handbok i hur man blir miljonär. En av de viktigaste punkterna? Att ”ha lägre kostnader än intäkter varje månad”.
Okej, tack för tipset.
Den nyaste titeln i genren, ”Matexperimentet” av författaren Åsa Axelsson, är nog även den pladdrigaste bok jag läst: monologer och dialoger utan uppenbar poäng, små iakttagelser, orealistiska samhällspolitiska förslag (”man borde höja barnbidraget genom en grönsakscheck på 200 kronor i månaden per barn”), rimmade dikter.
Det är som att läsa ett ovanligt långt brev från en äldre släkting; en excentrisk sådan.
Det är som att läsa ett ovanligt långt brev från en äldre släkting; en excentrisk sådan: Hon vill omdefiniera vad det innebär att hushålla – det är inte bara ekonomin det gäller, utan även miljön och klimatet. Max 1 000 kronor i en vecka bestämmer hon sig för att avsätta till mat för sin familj med mamma, pappa och två tonåringar. Det är en knapp tredjedel av Konsumentverkets schablonsumma.
Som samtalspartner har hon låtsaskompisen Anett, en Slösa vars vräkiga hus, vulgära semesterresor och vidlyftiga matvanor perfekt illustrerar Åsa Axelssons poänger. Men Anett viker sig snart i vördnad för visionen.
Hör här: Inte bara ska man baka sitt eget bröd. Genom att få en surdeg till skänks slipper man dessutom kasta bort 4 kronor på köpejäst! Av en jägare man känner kan man sedan få gratis älgben i mängder, det blir hur mycket kött som helst, och näringsrik buljong.
Hummus kan man göra själv! Liksom tomatkross, på tomater som köpts när de är billiga. Sallad är dyrt, det odlar man i stället i trädgården, jämte purjo och hallon. Skogen är ett skafferi, och kaffe kan man dricka en liten kopp om dagen bara.
Tadaa! Budget på 1 000 kronor fixad!
Alltid när någon vill komma med spartips hoppas jag genuint på goda råd. Men jag börjar alltmer tro att den enda nyckeln till sådana här enorma projekt ligger i Åsa Axelssons förra bok, som hette: ”Jag hoppar av ekorrhjulet”. Eller i klarspråk: Hon har sagt upp sig från jobbet, och blivit hemmafru.
Frågan är bara om man verkligen kan ta igen motsvarande en hel månadslön på att göra sin egen hummus?
Läs mer:
Lisa Magnusson: Om ditt hus ”sticker i ögonen” på byråkraterna kan det bli dyrt
Lisa Magnusson: Det låter som tom populism – men i själva verket är detta SD:s själ
