Ett av problemen med det havererade och numera pausade journalsystemet Millennium var att ord försvann eller byttes ut. Ingen tumör, blev tumör, som exempel. Men trots att Millennium är taget ur bruk, kvarstår just detta.
Taligenkänningsprogrammet – TIK – med koppling till Millennium, omfattas nämligen inte av pausen och när Läkarföreningen på Sahlgrenska bad sina medlemmar utvärdera funktionen, vittnar enkätsvaren om en fortsatt ”ordsallad” – som de uttrycker det.
Läkare efter läkare berättar om hur de talar in en sak i TIK – och får något helt annat registrerat i journalen:
”Istället för patienten har en chans, skriver den att patienten har cancer!”
”Dikterade att en pojke ville öppna alla andras presenter, och det blev att han ville öppna patienter.”
”Senast i dag blev bronksegment 6 utskrivet som Bengt vill ha sex.”
Vid uppenbara ”felhörningar” av systemet, förstår de flesta att anteckningen inte stämmer. En läkare som själv sökte vård för nässelutslag efter att ha druckit ”naturvin”, skrattar till exempel gott åt att det stod i journalen att utslagen kom efter att ha druckit ”natt-urin”. Och på Sahlgrenskas akutmottagning har läkaren Elin Storm ett pinfärskt liknande exempel.
– Jag talade in att patienten behövde opereras på ortopeden, och det noterades som att patienten behövde operera bort benen…
Ett potentiellt mycket farligare problem är dock att ord som ”inte”, ”ingen” och ”ej” regelmässigt faller bort i TIK.
– Vi får ibland beskedet ”tumör” från röntgen, men då vet vi numera att vi måste ringa tillbaka och kontrollera, för det är ofta fel och skulle ha varit ”ingen tumör”, säger akutläkaren Elin Storm.
Det låter som att leva med en dysfunktionell familjemedlem, som alla vänjer sig vid att gå runt?
– Ja, vi har nog vant oss. Vi vet att om det hade varit en tumör skulle det ha stått mer om var den sitter och hur stor den är. Problemet är att det tar väldigt mycket tid att dubbelkolla, och för oss betyder det helt krasst att vi träffar färre patienter.
På barnmedicin inom NU-sjukvården arbetar ST-läkaren Tor Moberg. Han har – med gott stöd från klinikledningen och efter hårt eget arbete – fått systemet att funka.
– Jag har jobbat mycket med att rätta och träna systemet och nu tycker jag att fördelarna överväger nackdelarna. Jag använder TIK i all min journalföring och det går fortare än utan. Men även för mig blir det fortfarande minst en felhörning varje gång, säger han.
Karin Jacobsson är funktionsledare för bland annat TIK inom Västra Götalandsregionen och säger att hon får höra både bra och dåliga omdömen från användarna.
– De som uppskattar det, gör det för att deras anteckningar går in i realtid och blir aldrig liggande i en dikteringskö, men för dem som har de problemen du refererar till är det så klart inte samma vinst. Sådana situationer måste vi arbeta för att åtgärda. Det är inte ok.
Om läkarna inte hinner träffa sina patienter låter det ju inte alls bra?
– Nej, och kanske ska inte TIK användas precis överallt, säger Karin Jacobsson.
Läkarföreningens ordförande Hanna Kataoka är också huvudskyddsombud på Sahlgrenska och tycker att TIK är både patientosäkert och ett arbetsmiljöproblem.
– Vi har varnat för detta, men trots att vi bara är ett halvår bort från Millenniumhaveriet är det som att skygglapparna är på igen. Förtvivlade läkare kontaktar mig om TIK nästan varje dag, säger hon.
Regionledningen har dock nyligen genomfört en egen utvärdering av systemet och vill invänta slutsatserna från den innan de vidtar några andra åtgärder.
– Att det finns problem runt tekniken känner vi till. Nu kartlägger vi vad problemen består i och försöker ta tag i dem. Det handlar om själva igenkänningen, men också synpunkter om arbetssituationen, införandet, kommunikation och rutiner, säger hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör Karin Looström Muth.
Det låter som Millenniumhistorien, fast i mindre skala. Där var det ju också stora brister, inte bara i tekniken, utan också i just kommunikationen.
– Ja, ibland finns det en solklar anledning till att något går fel, men ofta är det nog många olika aspekter som bidrar till problembilden och då behöver åtgärder sättas in inom flera områden. Detta gäller generellt för införandeprojekt, säger Muth.
