I somras trädde en ny EU-lag i kraft, även kallat direktiv, om tillbörlig aktsamhet för företag inom hållbarhetsområdet. Lagen kommer göra det obligatoriskt för stora bolag att agera för att deras verksamhet inte ska påverka mänskliga rättigheter och miljö.
Nytt är även att lagen tydliggör hur företagen ska hållas ansvariga, om de inte följer lagkraven. Senast om två år ska Sverige och de andra EU-länderna implementerat lagen i sin egen lagstiftning.
Rasmus Kløcker Larsen har undersökt hur den nya EU-lagen kan komma att påverka gruvindustrin på samebyars marker i norra Sverige, däribland LKAB:s planerade brytning av Per Geijer-fyndigheten i Kiruna.
– Sverige är ett exempel på flera länder där nationella regeringar inte velat ta tag i de här svåra och ofta konfliktfyllda frågorna om urfolks- och markrättigheter eftersom det är politiskt svårt, säger Rasmus Kløcker Larsen.
– Då är ett EU-direktiv ett bra sätt att på ett större plan hjälpa medlemsländerna att lagstifta om detta och därigenom efterleva sina skyldigheter.
Per Geijer är en av Europas största reserver av sällsynta jordartsmetaller. Fyndigheten ligger på Gabna samebys marker som redan påverkats av LKAB:s nuvarande gruvbrytning.
Flyttleder för renar har stängts av och endast en passage finns kvar för vandring från vinterbete till sommarbete. Får gruvbolaget genom sin ansökan om att bryta även Per Geijer, riskerar även den sista passagen att stängas av.
Enligt Rasmus Kløcker Larsen är det tydligt att varken minerallagen eller miljöbalken räcker till för att hålla företag ansvariga för dess påverkan på samernas mänskliga rättigheter.
LKAB har i ett inledande skede inför en eventuell gruvbrytning av Per Geijer-fyndigheten, skickat in arbetsplaner till Bergsstaten. I planen identifierade LKAB inte någon ”påverkan av betydelse” på samebyns renskötsel.
Även i företagets ansökan om bearbetningskoncession har ingen analys av konsekvenser för rättigheter gjorts, berättar Rasmus Kløcker Larsen. LKAB föreslog inte heller några åtgärder för att förhindra eller mildra eventuella negativa effekter för samebyn, säger han.
– Med den nya lagen skulle myndigheter kunna ifrågasätta om gruvdriften verkligen inte kommer att ha någon påverkan på renskötseln och kräva att företagen utreder konsekvenser för samebyarnas rättigheter tidigt i processen.
Direktivet kan enligt honom förbättra situationen för samebyarna och de företag som vill göra rätt för sig. Men mycket hänger på hur Sveriges regering väljer att implementera direktivet från EU i den svenska lagstiftningen.
– Vår slutsats är att den nya lagen, trots flera brister, kommer skärpa kraven på de stora företagen som LKAB. Och hjälpa dem bedöma och undvika skadorna på samebyarna och deras rättigheter, säger han.
EU-lagen om tillbörlig aktsamhet för företag
Den nya EU-lagen antogs i somras av ministerrådet, där Sveriges regering deltar, och Europaparlamentet, där svenska representanter också är med. Lagen fokuserar på företags ansvar inom hållbarhetsområdet och kallas CSDDD
Men han understryker att allt beror på hur den svenska regeringen väljer att agera.
– Vi får se vilket genomslag direktivet får i praktiken. Mycket beror på den guide för implementering som EU-kommissionen kommer att ta fram och huruvida den svenska regeringen kommer införa de hårdaste kraven eller göra en svag tolkning av direktivet.
DN har varit i kontakt med LKAB som menar att bolaget redan har ett ansvar att arbeta med mänskliga rättigheter, bland annat genom ”ägarkrav och internationella riktlinjer”. Att arbetsplanerna inte nämner någon påverkan på renskötseln beror på att planen endast gäller ”undersökningsarbeten för att hitta en fyndighet, eller vid bedömning av brytvärdhet, inte gruvbrytningen i sig”.
När det gäller ansökan om bearbetningskoncession anser LKAB att det ”bästa är att samebyarna tar fram analysen, eftersom de har de kunskaper som behövs”. Arbetet har dock inte kommit till stånd ännu enligt bolaget. LKAB kommer att följa implementeringen av lagen noga men tror inte att det kommer att röra sig om drastiska förändringar i förhållande till det de redan gör.
