”Färre ska försörja fler.” Det påståendet har använts för att beskriva arbetskraftsbristen inom välfärden. Men SCB:s senaste prognos visar motsatsen: andelen i arbetsför ålder fram till 2033 snarare väntas öka än minska. Samtidigt är försörjningskvoten – antalet barn och äldre per person i arbetsför ålder – i stort sett oförändrad under perioden.
Trots detta gick Sveriges Kommuner och Regioner i december 2024 ut med en rapport, som varnade för ett stort rekryteringsgap i välfärden. Prognosen bygger på ett så kallat status quo-scenario, där inga förändrade arbetssätt, inga fler heltider och ingen digitalisering antas ske. Den menade att arbetsmarknaden hade svårt att försörja välfärden.
– SCB:s lugnande siffror drunknade i det larmande budskapet från Sveriges Kommuner och Regioner. SKR har i sina beräkningar bortsett från att vi höjt pensionsåldern, vilket gör deras prognos mer dramatisk än den behöver vara, säger Johan Enfeldt, som är utredare på den fackliga centralorganisationen LO:s samhällspolitiska enhet.
Sveriges Kommuner och Regioner försvarar dock upplägget i rapporten ”Välfärdens kompetensförsörjning”. Bodil Umegård, sektionschef på SKR, menar att rapporten både redovisar SCB:s befolkningsprognos för olika åldersgrupper samt en rekryteringsprognos, med att syftet var att visa vad som händer om ingenting förändras.
– Vi använder SCB:s befolkningsprognos och redovisar utvecklingen för olika åldersgrupper. När vi redovisar antalet i arbetsför ålder har vi valt åldersspannet 20–66 år, men det är inte hugget i sten framåt. Vi har också tagit fram ett visualiseringsverktyg där alla kan se befolkningsutvecklingen i sin egen kommun. I 6 av 10 kommuner minskar antalet i arbetsför ålder. Kompetensutmaningen ser olika ut, säger Bodil Umegård.
– Vi har i prognosen valt att visa hur det ser ut i ett oförändrat läge, men vi redovisar även scenarier där fler jobbar längre eller att pensionsåldern ökar, fortsätter hon.
Johan Enfeldt anser att Sveriges Kommuner och Regioner borde lägga större fokus på att förbättra arbetsmiljön och minska arbetslösheten snarare än att larma om ett framtida underskott.
– Ska vi kunna ha ett längre arbetsliv måste arbetsvillkoren bli bättre. Det räcker inte att bara höja pensionsåldern på pappret, säger Johan Enfeldt.
Johan Enfeldt pekar också på tidigare felaktiga uppgifter från SKR om att tusentals anställda i välfärden skulle drabbas av nya regler för arbetskraftsinvandring. I efterhand visade det sig handla om ungefär 150 personer – något SKR bekräftade, men inte gick ut med offentligt.
– Det är ett stort glapp mellan 5 000 och 150. Sådant sänker trovärdigheten, säger Johan Enfeldt.
– SKR använde sig då av siffror som var inkorrekta. Det var beklagligt och ändrades så snart det var utklarat, säger Bodil Umegård.
Enligt SCB fortsätter andelen i arbetsför ålder att öka även åren efter 2033, som en följd av den höjda riktåldern för när medborgare går i pension. Men om det låga barnafödandet håller i sig, väntar nya utmaningar längre fram. Johan Enfeldt tycker att politiken måste utgå från den faktiska utvecklingen.
– Vi har inte en krympande arbetskraft de kommande tio åren. Det är dags att planera välfärden utifrån verkliga förutsättningar, inte utifrån värsta tänkbara scenarier, säger Johan Enfeldt.
Läs mer:
Minister ser möjlighet med nedläggning av förskolor
Rapport: Över 1 000 förskolor måste läggas ner de närmaste åren
