Det är svårt att uppskatta hur många människor som befinner sig i Sverige utan tillstånd. På regional nivå är siffran ännu mer svårbedömd. Enligt uppskattningar handlar det om tiotusentals papperslösa i landet.
Rosengrenska stiftelsen i Göteborg möter ett 30-tal papperslösa vid varje mottagningstillfälle, en kväll varannan vecka, berättar stiftelsens ordförande Gunnar Henning. Under 2023 var merparten av dem från Iran, Bosnien och Hercegovina, Irak, Afghanistan, Serbien och Albanien.
På mottagningen får de hjälp med att få den sjukvård som de har rätt till. Det stödet kommer att förstärkas nu när Västra Götalandsregionen (VGR) ingår ett femårigt partnerskap med Rosengrenska stiftelsen och Röda korset.
– Det började som ett initiativärende från Vänsterpartiet som uppmärksammade tillståndslösa och de hinder som målgruppen stöter på i vården. Det har mynnat ut i det här idéburna offentliga partnerskapet, säger Sofia Nilsson, regional samordnare i migrationsfrågor på VGR.
Regionen skjuter till 2,5 miljoner kronor årligen, utöver tolkkostnader. Samarbetet ska öka kunskapen bland vårdgivarna om papperslösas rättigheter.
En vanlig missuppfattning är att de bara har rätt till akut vård, berättar Sofia Nilsson, men enligt lag har de även rätt till vård som inte kan anstå. Det är vård som ska förhindra att sjukdomsstillstånd förvärras eller att mer omfattade vård behövs. Utöver det har papperslösa alltid rätt till vård vid abort, förlossning och smittskyddsinsatser förklarar hon.
Samarbetet har bred politisk förankring i regionen. Sverigedemokraterna var det enda partiet som röstade emot, med invändningarna att tolkkostnaderna inte är specificerade och att det inte lagts fram bevis för att papperslösa nekas vård som inte kan anstå.
– Enligt en enkät som gjordes 2018 av Göteborgs universitet i samverkan med VGR, upplevde 89 procent av de tillfrågade läkarna att de behöver mer kunskap om tillståndslösas rätt till vård, säger Sofia Nilsson.
Det förekommer att papperslösa inte blir inskrivna i receptionen, för att vårdgivaren saknar rutiner för hur man registrerar en person utan ett svenskt personnummer, berättar Sofia Nilsson. De kan även registreras som turister i stället för tillståndslösa och feldebiteras, vilket kan bli en dyr historia.
– Vår förhoppning är att personerna i ökad grad ska kunna få erbjudas den vårdmöjlighet som lagstiftningen, som är över tio år gammal, medger, säger Gunnar Henning.
Röda korset och Rosengrenska stiftelsen har ett förtroende bland papperslösa och kan utgöra en brygga mellan gruppen och regionen, berättar Lau Dahlgren, enhetschef och sjuksköterska på Svenska röda korsets vårdförmedling. Som en del i det nya samarbetet kommer Röda korset att anställa vårdförmedlare.
– Tanken är att vårdlotsarna har en fysisk plats i Göteborg där de alltid finns tillgängliga. Sen kommer det finnas en mobil funktion där lotsarna regelbundet åker ut över hela regionen, säger han.
Läs mer:
De har gett vård till papperslösa i 25 år: ”Målet var att avskaffa oss själva”
Experter: Informationsplikt kan krocka med lagar
