På senare år har så kallade ”checkpointhämmare” visat goda resultat för olika sorters cancer. Dessa hämmare, vars upptäckt belönades med ett Nobelpris 2018, hjälper kroppens eget immunförsvar att attackera tumörcellerna. För hjärntumörer har dock framgångarna uteblivit. Detta bland annat på grund av den så kallade blod-hjärnbarriären, som hindrar dessa läkemedel från att utöva sin effekt i hjärnan.
Men nu har forskare vid USC Brain Tumor Center i USA eventuellt hittat ett sätt att komma runt problemet. I en klinisk undersökning utgick forskarna från 45 patienter med glioblastom, även kallad astrocytom grad IV. Det är en mycket aggressiv och svårbehandlad typ av hjärntumör som ofta kommer tillbaka efter behandling.
I den aktuella undersökningen, som nyligen presenterades i Nature Communications, lottades patienterna till att få en av två olika sorters behandlingar. Antingen fick de konventionell behandling med kirurgi följt av en vanlig checkpointhämmare vid namn pembrolizumab, eller så behandlades tumören med laser i stället, följt av samma checkpointhämmare.
På så sätt ökade medianöverlevnaden från 5,2 månader (kirurgi) till 11,8 månader (laser). Efter 18 månader var 42 procent av de patienter som hade fått laserbehandlingen fortfarande vid liv, att jämföra med kontrollgruppen där samtliga patienter hade dött. Enligt forskarna var dessutom en dryg tredjedel av dem som hade fått laserbehandlingen fortfarande i livet tre år efter behandlingen, vilket är betydligt längre än de fyra till fem månader som patienter med återfall i denna cancersjukdom normalt lever.
Laserbehandlingen kallas för LITT (Interstitial Thermal Therapy).
– Resultaten tyder på att LITT hjälper checkpointhämmaren pembrolizumab att fungera mer effektivt vid höggradiga astrocytom (glioblastom). Patienter med den här typen av avancerad cancer har få alternativ och dålig prognos, men den här metoden skulle kunna förlänga livet och ge hopp till patienter och deras nära och kära, säger David Tran, chef för neuroonkologi vid USC Brain Tumor Center, i en kommentar.
Tidigare forskning har visat att LITT gör blod-hjärnbarriären mer genomsläpplig (permeabel) i ungefär fyra veckor. Lasern användes också för att minska tumörmassan, och för att på så vis även få till en så kallad immunogen celldöd. Det frisätter antigen från tumören, det vill säga ämnen som framkallar en reaktion hos immunförsvaret. På så sätt vaknar dess T-celler till liv – och med hjälp av checkpointhämmaren, som blockerar en ”broms” hos dessa celler, kan de attackera och döda tumörcellerna.
En av Sveriges ledande experter på området är Anna Dimberg, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet. Hon deltog inte i den aktuella forskningen, men har för DN:s räkning läst studien. Hon berättar att det pågår mycket forskning för att öka frisättningen av antigen från tumörer och att studien visar ett möjligt sätt att åstadkomma detta i glioblastom.
”Resultaten ser mycket lovande ut, men det krävs fortfarande större randomiserade studier för att konfirmera behandlingens effektivitet”, skriver hon i ett mejl till DN.
Läs mer:
Arvsmassan avslöjar: Kvinnor föredrog neandertalare
Det här vet vi om bältrosvaccin och demens
Tio märkliga vetenskapliga upptäckter 2025
