– Jag är inte en särskilt lycklig person av mig, men jag ville bli bättre på det. Därför började jag studera ämnet, säger Arthur C. Brooks.
Han hänvisar till sin karriär som lyckoforskare och professor i ledarskap vid universitetet Harvard. Sedan 2020 har Brooks varit tidskriften The Atlantics kolumnist.
En av grundstenarna till ett lyckligt liv är att den vanliga vardagen känns bra. Att endast njuta av tillvaron under semestern är inte ett sunt sätt att leva sitt liv, menar Brooks.
Alla kan inte alltid ha kul på jobbet, men var och en kan finna mening i sitt arbete.
Han anser att det ideala yrket är ett kall, ett arbete som ger glädje i sig själv, inte bara genom lön eller status.
– En väldigt bra indikator är vilken känsla man har i kroppen i slutet av semestern. Om man ser fram emot att jobba igen när semestern lider mot sitt slut har man valt rätt yrke.
Enligt Brooks mår vi bra av att jobba med sådant som gynnar andra människor och skapar någon form av värde.
– Det ger oss en känsla av att vi har förtjänat vår framgång.
Däremot menar han att lycka inte är en känsla utan en färdighet, en skicklighet som går att träna upp.
– Känslor är bevis på att man är lycklig. Men vår upplevelse av lycka är inte en känsla. Lycka är förmågan att njuta av livet och finna mening med det hela, säger Brooks.
Arbetet ska kännas meningsfullt, likaså fritiden. Därför motsätter sig Brooks uppfattningen om fritid som en form av icke-arbete och uppmanar till att förhålla sig till fritiden med lika stort allvar som karriären.
Han menar att personlig utveckling sker såväl på jobbet som på fritiden.
– Sömn och mat är viktigt, men att enbart sova eller att bara äta näringsfattig mat ensam hemma är inte något jag uppmuntrar till att lägga tid på.
Ett enkelt rättesnöre är att skapa en så stor kontrast som möjligt mellan vardag och semester. Samma gäller också för arbete och fritid.
– Gör något uppbyggligt och annorlunda, säger Brooks och förklarar att människan använder minnet på ett annat sätt när hon besöker nya platser.
Enligt Brooks är alltför många av oss frånvarande och då glider livet bara förbi.
– Forskning visar att semesterresor uppskattas 16 procent mindre om vi konstant dokumenterar dem. När jag semestrar med min familj får endast en av oss fotografera per dag.
Under intervjun hänvisar han upprepade gånger till vikten av kärlek och andlighet. Själv är Brooks en hängiven katolik och uppmuntrar också andra till att utöva religion eller andra former av andlighet.
– Jag går till kyrkan varje dag, det är mitt sätt att medvetet eftersträva stillsamhet.
För att träna upp förmågan att verkligen fokusera på nuet rekommenderar han långa promenader i ett terapeutiskt syfte. Men inte att samtidigt lyssna på musik eller poddar.
– Det ska du sluta med genast! Du behöver tystnad och ro, säger Brooks.
För personer som jobbar i kunskapsintensiva branscher där arbetet ofta omfattar konstanta avbrott, höga prestationskrav och multitasking uppmanar Brooks att tillägna fritiden åt medveten nedvarvning. Fritiden ska inte matcha arbetets tempo, utan bryta det.
– Meditation, mindfulness, religion …
Att jobba är viktigt, men Brooks varnar för att låta jobbet bli hela identiteten. Det gör oss sårbara och ibland omänskliga.
Det är väsentligt att komma ihåg vem man egentligen är och vad som är värdefullt. För de allra flesta människor är deras relationer till andra människor det allra viktigaste, menar Brooks.
– Plötsligt inser man att man inte talat med sin mamma på en vecka men ägnat 15 timmar per dag åt arbetsrelaterade tankar. Det är inte ett problem i förhållande till jobbet, eller till familjen utan till dig själv.
Förutom att dra ner på skärmtiden och försöka vara mer närvarande rekommenderar Brooks att minimera tiden man lägger på att läsa nyheter. Han menar inte att vi ska sluta bry oss om vad som pågår i samhället, men är kritiskt till hur det massiva informationsflödet ständigt skiftar vårt fokus bort från det som egentligen är viktigt och väsentligt.
– Informationsekonomin är ett skräckvälde. Nyheter och annan viktig information är inte längre något som vi självmant letar upp utan i stället blir vi överrösta av onödig information.
Det ideala läget är att nyhetsläsning och scrollande på sociala medier tar upp högst 30 minuter per dag, säger Brooks.
– Människan är inte programmerad att bry sig om allt som händer på andra sidan jorden. Vi måste få vara människor, inte nyhetskonsumenter på heltid.
Han förhåller sig ytterst skeptisk till att försöka mäta eller kvantifiera lycka. Dessutom anser han att det är lönlöst att jämföra olika länder.
– Vi har olika kulturer och definierar lycka på olika sätt. I Norden talar ni väldigt mycket om förnöjelse och belåtenhet, det gör vi inte i USA. Där uppfattar vi lycka som äventyr och möjligheter.
Anspråkslöshet och återhållsamhet passar en del människor. Andra behöver i stället en livsstil som framhäver företagsamhet och ett högt tempo.
– Det finns bara en sak som precis var och en behöver och det är kärlek i en form eller annan. Vi klarar oss inte utan kärlek, säger Arthur C. Brooks.