Inom ett par år kan var och varannan europé ha en egen AI-assistent i sin telefon, som de förlitar sig på för vardagssysslor.
Det är de stora techbolagens vision – och en som många bedömare tror snart kan bli verklighet.
– Fler och fler av våra medborgare kommer att gå till sin AI-assistent och fråga: vem ska jag rösta på? Det är det som kommer att hända. Då har vi stigit in i en annan värld. För jag vet inte vad Chat GPT kommer att rekommendera att rösta på, sade president Macron vid en konferens i Arras i norra Frankrike.
Ägarna till AI-tjänster som Chat GPT, Gemini och Grok kan snabbt få oproportionerligt stor makt, menar fransmannen:
– De som äger Chat GPT (eller en annan AI-tjänst, DN:s anm.) och de intressen som finns bakom – jag är inte så säker på att de är helt demokratiskt neutrala eller går i linje med Frankrikes intressen.
Presidenten pekar på att det finns personer som börjat få en ”intim relation” till sin AI-assistent.
– När de på valdagens morgon ska gå och rösta, då kommer de att fråga sin AI-assistent vem de ska rösta på. Och det är nästan mer oroande än utvecklingen på sociala medier.
I veckan inledde franska myndigheter en förundersökning mot Elon Musks AI-tjänst Grok sedan den felaktigt påstått på X att gaskamrarna i nazisternas förintelseläger under andra världskriget hade byggts för ”desinfektering”.
Samtidigt som Frankrike skärper tonen mot techjättarna föreslår dock EU-kommissionen att verkställandet av flera regler i unionens nya AI-förordning skjuts fram från augusti 2026 till december 2027.
Reglerna ska också lättas för bolag som vill träna sina AI-modeller på EU-medborgares privata data – som hälsoregister och databaser med känslig, biometrisk information. Enligt Finlands EU-kommissionär Henna Virkkunen görs det för att unionen inte ska hamna ännu mer på efterkälken i den pågående AI-kapplöpningen med USA och Kina.
Men bakgrunden är också att USA ökat pressen på EU i de pågående förhandlingarna om handeln. Trots överenskommelsen mellan Ursula von der Leyen och Donald Trump, knakar det nu återigen i relationen.
I nästa vecka kommer den amerikanske handelsministern Howard Lutnick till Bryssel, och enligt Financial Times har USA:s representanter höjt tonen inför det. Trump-administrationen kräver kraftigt förenklade och lättade regler för amerikanska bolag – inte minst för techjättarna.
127 organisationer i civilsamhället som arbetar för mänskliga rättigheter och integritetsfrågor kallar i ett uttalande EU-kommissionens nya förslag för ”det största bakslaget för fundamentala rättigheter i EU:s historia”.
Förslaget behöver nu godkännas av medlemsländernas regeringar i Europarådet och av EU-parlamentet innan det kan gå igenom.
Läs mer:
Musks AI-bot utreds efter inlägg om Förintelsen
Nvidia slår förväntningarna – aktien lyfter
