Om det preliminära resultatet av riksdagsvalet bekräftas finns en majoritet för att återstarta planeringen av nya stambanor mellan Stockholm och Göteborg/Malmö.
Såväl S som V, C och MP skrev i våras in ambitionen i sina reservationer när beslutet om den nya nationella planen för infrastrukturen klubbades i riksdagen.
Men ett omtag rakt av efter regeringen Kristerssons beslut 2022 att skrota planen är inte den modell som Socialdemokraternas trafikpolitiska talesperson, riksdagsledamoten från Mölndal, Aylin Nouri, tänker sig.
– Jag tror att man kan bygga på andra sätt. Jag vill att Trafikverket får i uppdrag att bygga en stor del på bropelare, den typ av prefabricerade landbroar som Trafikverket ju redan har en teknisk lösning framme för, säger Aylin Nouri.
Hon talar om betydelsen av ”ett sammanhängande stråktänk”.
– Vi kommer inte undan att nuvarande stambanor nått sitt tak.
I partistyrelsen och i riksdagsgruppen har hon lyft just de fyra partiernas gemensamma målbild om stambanorna, liksom behov av att snabba på järnvägsunderhållet, när det från högersidan i valrörelsen pekats på vad som skiljer S, C, MP och V åt.
Som DN skrivit tidigare planeras Trafikverkets första skarpa test av att lägga järnvägsräls på pelare – så kallade landbroar – i stället för på traditionell bank på marken, i Robertsfors i Västerbotten. Tjärnbäcksbrons prefabricerade 60 meter långa sektioner av betong ska börja lyftas på plats nästa höst.
– I de beskrivningar vi sett av både den här metoden och andra har vi sett enorma möjligheter att både spara pengar och byggtid. Men jag upplever det som att det här nytänket har hamnat i Trafikverkets skrivbordslåda, säger Aylin Nouri.
S-politikern nämner den sju mil långa nya järnvägen mellan Göteborg och Borås som ett exempel. Där sattes prislappen för tre år sedan till 58 miljarder – en av Europas dyraste per kilometer – där rälsen projekteras i huvudsak och läggs på marken.
Budgetar för stora projekt som spruckit är en kritik som Trafikverket länge dragits med.
– Min ingång är att jag är den snålaste trafikpolitiska talesperson som partiet haft. Ja, jag vill bygga mer, men vill ställa krav på kostnadskontroll på ett helt annat sätt. Det krävs hårda prioriteringar, säger Aylin Nouri.
Ändå ser du framför dig att en ny regering går fram med nya stambanor där byggmetoden på pelare blir central?
– Ja, jag skulle vilja ge Trafikverket ett sånt uppdrag. Det skulle även vara viktigt längs Norrlandskusten, Gävle-Härnösand, bedömer jag.
Men Aylin Nouri understryker att frågan inte är förhandlad inför en ny regeringskonstellation.
– Det är vår ambition med mer kapacitet och nya stambanor. Men jag är inte jättesugen på att driva igenom det här med en knapp majoritet. Vi vill ha en blocköverskridande uppgörelse och jag tycker att signalerna i dag från infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) är en öppenhet för mer kapacitet i järnvägssystemet.
Fakta.Så byggs landbroar
Tjärnbäcksbron på Norrbotniabanan i höjd med Robertsfors planeras bli Trafikverkets första sträcka som byggs med det så kallade landbrokonceptet. Metoden är vanlig internationellt och har utgått från hur man ofta gör i Japan.
Trafikverket skriver: ”Landbron byggs med standardiserade brosegment, enligt en förutbestämd och industrialiserad produktionsmetod. Landbron är kostnadseffektiv, vilket gör den konkurrenskraftig”.
Landbron är en ”bro av broar” – ett system som i basutförande är uppbyggt av individuella brosegment i raka längder om 2, 3 eller 4 spann som alltid är 15 meter långa. Broarna binds samman av länkplattor.
Källa: Trafikverket
Bakgrund.Detta var projektet Nya stambanor
Statsminister Fredrik Reinfeldt lanserade tillsammans med Alliansen under Almedalsveckan 2014 det man kallade Sverigebygget, efter att tidigare ha avfärdat tanken på nya stambanor för höghastighetståg – upp till 320 km/h – för ”robust olönsamt”.
Då var bedömningen att dessa nya dubbelspår mellan Stockholm och Göteborg och länken söderut till Malmö från Jönköping, inklusive 100 000 nya bostäder längs med järnvägen, skulle kosta 400 miljarder.
Efter den omtalade Sverigeförhandlingen, som slutfördes 2017, växte kritiken mot kostnaderna och idén om att tågen skulle köra så fort som 320 km/h och 2019 valde Moderaterna att hoppa av planen.
Två dagar före jul 2022 fattade regeringen Kristersson beslutet att ge Trafikverket i uppdrag att avbryta planeringen.
Därefter har regeringen gett klartecken till fortsatt planering och finansiering av tre separata avsnitt närmast storstäderna: Ostlänken (Järna-Linköping), Göteborg-Borås samt Hässleholm-Lund, men nu får toppfarten 250 km/h.
Källa: Regeringen och DN.