Sveriges utrikesminister landar i ett USA omskakat av mordet på Melissa Hortman, den förra talmannen i Minnesota. Hortman och hennes make sköts till döds förra helgen av en man som kan ha varit driven av sitt hat mot liberala abortlagar.
Det politiska mordet i Minneapolis har indirekt bäring på Malmer Stenergards besök i New York. Under 2025 är Sverige ordförandeland i UN Women, FN:s enhet för kvinnors rättigheter och egenmakt.
I dag, fredag, ska Malmer Stenergard träffa USA:s utrikesminister Marco Rubio i Washington för samtal om svensk-amerikanskt samarbete, säkerhet och aktuella geopolitiska utmaningar. Dessutom ska det skrivas avtal med USA som gör det möjligt för amerikanska företag att exportera avancerad rymdteknik till Sverige.
Hur möter som man en kvinnlig minister representanter för Trumpadministrationen?
– Det gör jag genom att fokusera på innehåll och Sveriges intressen.
Är du rädd för Trump på ett politiskt plan?
– Nej. Men administrationen är minst sagt oförutsägbar. Den använder ett språk som vi inte är vana vid. Och det skapar en osäkerhet, både vid köksborden i Sverige men också på marknaderna. Men vi måste navigera genom det. Och Marco Rubio har jag en god dialog med.
Under torsdagen talade Malmer Stenergard i FN:s säkerhetsråd. Hon inskärpte då att världen är en våldsammare plats eftersom så få kvinnor verkar i politikens översta skikt.
Malmer Stenergard säger att nyheterna från Minnesota var ”fruktansvärda att ta del av”.
I förra veckan fick utrikesministern själv påhälsning i sin trappuppgång i Stockholm, då aktivister från Rojavakommittéerna tog sig in där och satte upp och affischer. De utreds nu av polis för olaga intrång.
Är du som kvinnlig politiker rädd i det här ögonblicket?
– Jag är inte personligen rädd. Men jag är orolig över den utveckling som vi ser där viktiga röster, också kvinnliga röster, riskerar att tystas. I Sverige och runtom i världen. Det vore en svårsmält förlust.
Du befinner dig i ett USA där Trumpadministrationen motarbetar nästan all form av mångfaldsarbete på statlig och internationell nivå. Hur ser du på kvinnors ställning i USA?
– Vi ser att arbetet med jämställdhet går tillbaka globalt. Och det bekymrar mig väldigt mycket. Jag ser det som vår skyldighet att ta ett ännu större kliv framåt. För mig går det inte att kompromissa med de här värdena.
Betraktar du avskaffandet av den nationella aborträtten i USA som ett bakslag för kvinnors rättigheter i väst?
– Jag har flera gånger uttryckt oro över den här administrationens syn på abort. Det är en rätt som enligt mig och Sverige är helt fundamental.
Hur ska du stödja motståndet mot Trumpadministrationens abortpolitik när Sverige är ordförandeland för UN Women?
– Det oroar oss att USAID dragit ned på biståndet, inte minst när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa. Sverige och andra länder försöker täppa till hålen. På det området kan vi inte acceptera att man tar ett steg tillbaka globalt. Det kvinnliga självbestämmandet måste också gälla den egna kroppen.
Hur upplever du att vara kvinna och utrikesminister?
– Vi är alldeles för få kvinnor. Det kom precis nya siffror från UN Women som visar att bara 27 länder leds av kvinnor. När jag sitter på möten i till exempel Nato konstaterar jag att det väst som vi ändå betraktat som relativt jämställt inte är särskilt jämställt. Vi är en liten minoritet av kvinnliga utrikesministrar. Ett underbetyg. Samtidigt har jag som kvinnlig utrikesminister en viktig uppgift att föra talan för att flera kvinnor ska få ta plats i de rum där jag nu befinner mig.
Hur gör du det?
– Talet i Säkerhetsrådet här i New York är ett exempel där jag fokuserar just på ekonomisk egenmakt för kvinnor.
När den sittande regeringen tillrädde slopade den Socialdemokraternas ”feministiska utrikespolitik”.
Men när Malmer Stenergard nu talar i Säkerhetsrådet framhåller hon alltså fler kvinnor i politikens högsta skikt som avgörande för att världen ska bli fredligare.
– Antalet väpnade konflikter i världen har fördubblats sedan 2019 och ligger på en rekordhög nivå, 61 stycken, enligt ny data från Uppsala. Kvinnor och flickor drabbas särskilt hårt i konflikter. Därför är det en skyldighet att lyfta deras rättigheter.
Vad kommer vara annorlunda för kvinnor när Sverige är klart med ordförandeskapet för UN Women?
– Vi vill inte se kvinnor som offer – utan som spelare i länders ekonomier, samhällsutveckling och fredsarbete. Fredsavtal som kvinnor är med och sluter efterlevs i högre utsträckning, visar forskning. Därför vill vi öka kvinnors tillgång till finansiella tjänster, digital teknik och minska kvinnors obetalda omsorgsarbete genom att satsa på vårdssystemen.
Läs mer:
Alice Teodorescu Måwe: ”Ett försök att svärta ner mitt namn”