Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Den mänskliga hjärnan är fantastisk. Tack vare den kan vi tänka abstrakt och planera för framtiden, kommunicera på komplexa språk, skapa verktyg och konst och ha stora sociala nätverk. Och det var därför vår art Homo sapiens kunde ta över världen.
Men det har inte varit gratis. Vår stora och avancerade hjärna har också gjort oss sårbara för psykisk sjukdom.
Det skiljer oss från schimpanser och bonoboer, våra närmaste levande evolutionära släktingar. De verkar inte drabbas av schizofreni, som Martijn van den Heuvel, professor i neurovetenskap vid Amsterdam University Medical Center i Nederländerna, uttrycker det.
Den senaste gemensamma anfadern som vi delar med schimpanserna levde för mer än fem miljoner år sedan. Sedan dess har vår hjärna blivit tre gånger så stor.
Det kan vi mäta i bevarade skallar. Men vad hjärnans ökade volym innebar för tidiga människors förmåga att tänka och agera syns däremot inte i fossil. Hade till exempel neanderthalarna språk?
Infrastrukturen för språk fanns. De hade stämband och hjärnor som till och med var större än våra. Men, som Martijn van den Heuvel säger: Det finns förstås inga inspelningar vare sig från neanderthalare eller tidiga Homo sapiens.
Tillsammans med sin doktorand Ilan Libedinsky Pardo letar Martijn van den Heuvel andra metoder för att få svar på när i vår historia vi fick språket, avancerad tankeförmåga och även psykiska sjukdomar.
I en ny studie, publicerad i tidskriften Cerebral Cortex, tar de hjälp från två håll: Dels resultat från stora studier över människors dna som visar vilka genvarianter som kan kopplas ihop med egenskaper som intelligens, ögonfärg och längd eller olika sjukdomar. Dels en databas från Oxfords universitet som uppskattar hur gamla olika genvarianter är.
Forskarna undersökte fler än 33 600 genvarianter, och fann att de flesta av dem är mellan 3 miljoner och 2 000 år gamla. Riktigt många verkar ha uppkommit vid samma tid som våra förfäder lämnade Afrika för omkring 60 000 år sedan.
Genvarianter kopplade till förmågan att tänka, resonera och lösa nya obekanta problem – det som forskare brukar kalla flytande intelligens – verkar enligt studien ha uppkommit för ungefär 500 000 år sedan. Varianter som hänger ihop med psykiska sjukdomar var i genomsnitt lite yngre: 475 000 år.
Det är relativt sent i våra förfäders evolutionära historia, men ändå långt tidigare än de äldsta arkeologiska fynden av konst skapad av människor, som möjligen kan vara så gamla som 100 000 år.
Själva siffrorna bör tolkas med försiktighet. Det skriver forskarna själva i studien, och de får medhåll från både Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet, och Pontus Skoglund, som leder Ancient Genomics laboratory vid Francis Crick Institute i London.
Det finns flera stora osäkerheter. En är uppskattningen om hur gamla olika genvarianter är. Den utgår ifrån hur vanliga och spridda varianterna är bland människor i världen, och beräkningar om när de kan ha uppkommit för att ha kunnat få den spridningen. Men en genvariant som är ofördelaktig eller rentav farlig för bäraren kan bli ovanlig och försvinna snabbare än andra, och därför se ut som att den är yngre än den verkligen är. Varianter som ger stora fördelar för förmågan att överleva och fortplanta sig kan tvärtom spridas mycket snabbt, och då se äldre ut än sin verkliga ålder.
Ett annat problem är att databaserna med dna inte rymmer all den genetiska variation som finns bland världens människor, eftersom den insamlade arvsmassan hittills framför allt kommer från européer, nordamerikaner och östasiater.
Än är det alltså alldeles för tidigt att säga om grunderna till människans intelligens och psykisk sjukdom uppkom för 475 000 eller 500 000 år sedan. Men att de hänger ihop, som två sidor av samma mynt, är ingen ny tanke.
Vår psykiska sårbarhet är priset vi betalar för vår stora hjärna och alla fördelar den gett oss.
Läs mer:
Arvsmassan avslöjar vårt komplicerade ursprung
Karin Bojs: De första artisterna gick från Afrika
Karin Bojs: Den första målningen i hela världen
