Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Lågorna har släckts men sorgen över de döda ligger tung och ilskan växer efter branden i bostadskomplexet Wang Fuk Court i Hongkong. Varför var inte renoveringsarbetet brandsäkert? Och hur kommer det sig att inte brandlarmet utlöstes?
Samtidigt har branden visat att Hongkong-borna har kvar sin förmåga att organisera sig kollektivt. Inte sedan 2019 har så många gett sig ut med ett gemensamt mål. Då protesterade de för ökad frihet. Nu har de bistått offer med mat och kläder. Och köerna för att lägga ner blommor och meddelanden till de 151 döda har ringlat långa.
Fint och självklart, skulle de flesta tycka. Men i det Hongkong som blivit alltmer likt resten av Kina är den typen av kollektiva handlingar oroande för den politiska ledningen. Vid platsen där människor donerade saker syntes beväpnad polis. Och frivilligarbetarna har körts bort och blivit ersatta av statligt anställda.
All typ av mobilisering från civilsamhället är ”farlig” för Hongkongs Pekingvänliga ledare. Och att den kommer nu är olägligt för John Lee, som är stadens högst uppsatta politiker. Han hade hoppats att det val som ska hållas i helgen skulle ge ökad legitimitet åt regeringen.
Nu kan den förhoppningen gå i stöpet. Branden har utlöst ett uppdämt missnöje med hur Hongkong sköts. Det har framkommit att de boende kritiserat renoveringen av höghusen under längre tid. Bland annat har de ifrågasatt om säkerhetsnäten kring byggställningarna av bambu var brandsäkra. Det var de inte, visar en granskning. Att de var lättantändliga gjorde att branden spred sig blixtsnabbt och det är osäkert om alla döda – 40 personer saknas fortfarande – någonsin kommer att kunna identifieras. Det enda som finns kvar av en del kroppar är aska.
Nu varnar myndigheter personer för att använda branden som förevändning för att ”äventyra den nationella säkerheten”. Redan har tre personer gripits med den anklagelsen. En av dem hade samlat in underskrifter till ett upprop som begär att branden utreds och att ansvariga ställs till svars.
De som ställer upp granskas i förväg för att se till att de är ”lojala” och ”patrioter”
Hongkong var tidigare ett levande finanscentrum med bullriga mediehus och politiska diskussioner. Men efter att Peking slog ner massprotesterna 2019 och införde en nationell säkerhetslag har det blivit farligt att framföra kritik. Oppositionspolitiker är fängslade, gatudemonstrationer inte längre möjliga och grupper som representerar civilsamhället har upplösts.
Nu används den nya säkerhetslagen för att varna medborgare för att kritisera renoveringsarbetet. Att tysta kritiska röster verkar viktigare än att försäkra sig om att en liknande brandkatastrof inte inträffar igen.
Regeringen hade hoppats få fler att rösta på söndag än i valet 2021 då valdeltagandet endast var 30,2 procent. Man har lockat med fritt inträde till aktiviteter i helgen och rabatter på olika produkter. Mycket talar för att det misslyckas. Hongkongbor var redan tidigare mindre intresserade av att rösta efter att valsystemet gjordes om. Andelen ledamöter som väljs direkt är numera endast 20 procent, och de som ställer upp granskas i förväg för att se till att de är ”lojala” och ”patrioter”, det vill säga att de är trogna det kinesiska kommunistpartiet. Branden lär inte ha ökat intresset för att bege sig till vallokalerna.
Läs mer:
Frivilligarbetare bortkörda från Hongkong-torg
Branden i Hongkong: Skyddsnät mötte inte kraven
