Instabila plack i hjärtats kranskärl vill man inte ha. Placken skapar förträngningar som gör det svårare för blodet att passera – och om de spricker bildas blodproppar som kan resultera i hjärtinfarkt eller plötslig död.
– Man brukar säga att vid 50 år har 50 procent någon förträngning någonstans i kroppen. De allra flesta utan att veta om det, säger Isabel Gonçalves, professor i kardiologi vid Lunds universitet, till DN.
Men varför uppstår dessa plack?
I ett försök att ta reda på mer har nu Isabel Gonçalves och hennes kollegor analyserat resultaten från en nationell befolkningsstudie. Till studien hade 24 000 slumpvis utvalda personer utan känd hjärt-kärlsjukdom i åldern 50 till 64 år rekryterats.
Först fick deltagarna besvara en kostenkät. Med hjälp av ett kostindex delade forskarna sedan in dem i olika grupper där intag av livsmedel rika på fullkorn och fibrer, grönsaker och frukt, nötter och vegetabiliska oljor gav höga poäng, medan ett större intag av rött kött, snacks och sockrade drycker gav låga poäng.
– Det handlar inte så mycket om enskilda livsmedel, utan mer om mönster, hur vi äter under en längre tid, säger Isabel Gonçalves.
Därefter undersöktes deltagarnas hjärtan med datortomografi, som kan avslöja tidiga tecken på fettinlagringar eller plack i hjärtats kranskärl. Det vill säga de blodkärl som förser hjärtmuskeln med syrerikt blod. Om placken spricker ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt eller plötslig död.
Resultatet, som nu presenteras i Cardiovascular Research, visar att 44 procent av de 8 344 personer som åt en ohälsosam fiberfattig kost hade någon form av kranskärlsförträngning. I gruppen som åt mest hälsosamt, som bestod av 6 139 personer, var motsvarande andel 36 procent.
– Det här var alltså hos personer utan känd hjärt-kärlsjukdom, som inte hade några symtom och som trodde att de var helt friska i sina kranskärl, säger Isabel Gonçalves.
Men framför allt var förekomsten av allvarliga förträngningar – det vill säga förträngningar på minst 50 procent och/eller förekomst av högriskplack – betydligt vanligare bland dem som åt minst hälsosamt. I denna grupp hade 6 procent sådana förträngningar i kranskärlen, att jämföra med 3,7 procent i gruppen som åt mest hälsosamt.
– De här högriskplacken har ett visst utseende och det syns på datortomografin. De är mer instabila och risken att de ska spricka är högre, säger Isabel Gonçalves.
Vad händer då?
– I så fall bildas det en propp som kan täppa till kärlet så att man får en hjärtinfarkt. Bara 30–40 procent av dem som drabbas av hjärtinfarkt kommer i tid till sjukvården.
Även i gruppen som åt mest hälsosamt förekom ganska många förträngningar. Hur kommer det sig?
– Det visar hur komplext det är och att det inte bara är vad man äter som har betydelse. Faktorer som genetiska anlag, kön, rökning, diabetes, stress, blodfetter och blodtryck påverkar också.
Efter att ha justerat för olika faktorer såg forskarna att sambandet mellan kostmönster och åderförfettning påverkas av bukfetma, högt blodtryck och höga nivåer av triglycerider i blodet.
Forskarnas slutsats blir att en ohälsosam och fiberfattig kost har ett samband med instabila förträngningar i hjärtats kranskärl.
– Resultatet ligger helt i linje med de svenska och internationella kostrekommendationerna.
