På en 150 kvadratmeter stor terrass i Marbella snacksar två kvinnor salladsblad och en och annan ostbåge. De verkar ha rätt tråkigt, pratar mest om sina jobb. Ändå är det fascinerande.
De kommer snabbt in på ämnet pengar. På en podd kan man tjäna 100 000 kronor i månaden – eller mer. En tjej i Oslo får 90 000 från Snapchat på en bra dag. En av kvinnorna, Hanna Friberg, berättar obekymrat att hon förlorat en av sina närmaste vänner, efter att hon själv krävt 70 procent av inkomsterna från deras gemensamma podd.
Scenen är från den nya serien ”Girls of Stockholm” (Amazon Prime), dokusåpan som kretsar kring fyra av Sveriges största influerare: förutom Friberg, Lovisa Worge, Alice Stenlöf och Klara Elvgren.
Det är något som går i kras i min hjärna under den här scenen: Hanna Friberg försökte alltså sko sig på någon som hon enligt egen utsago var ”som ett gift par” med?
Hon är inte ensam i skrået om att ertappas med… oskön attityd. I december avslöjade Aftonbladet att Matilda Djerf, en av Sveriges mest framgångsrika influerare, utsatte personal för ”psykisk terror” och kallade modeller för tjocka. Det var svårt att förena med hennes varumärke, som skulle vara mjukt och inkluderande.
Kanske bättre då att vara ärlig. I serien konstaterar Lovisa Worge, som anklagats för att skönmåla ätstördhet i bilder hon lägger ut: ”Jag skiter faktiskt fullständigt i vad folk tycker om mig.”
I influerarnas liv har gränsen mellan privatliv och jobb sedan länge suddats ut
I influerarnas liv har gränsen mellan privatliv och jobb sedan länge suddats ut. En stund med partnern eller barnen är ett potentiellt ögonblick att dela med följarna på internet. De måste spendera stora summor på lyx för att kunna tjäna mer pengar på att visa upp sitt lyxiga liv.
Det är oklart vad skillnaden i slutänden är på att sälja sig själv – och att sälja bilden av sig själv.
Matilda-Djerf-skandalen var graverande eftersom hon verkade så mysig. Men företags image är bara en image, målet bakom kulissen är vinst. För de fyra Tjejorna av Stockholm är allt transaktioner och det enda värdet i livet verkar vara ekonomiskt oberoende. De är inte så mycket dåliga personer som normala företag.
Serien förändrar synen på influerare då det blir så fruktansvärt tydligt att passion alltid verkar förlora mot ambition. Jobba med podd, Instagram, ett klädmärke – de struntar i vad de gör, de räknar på vad det ger.
Sedan får vi se dem sitta på Spaniens solkust, dricka drinkar tillsammans och se varandra som konkurrenter.
Det är som att badas i en skamlöst förvriden version av näringslivets kampanj från 70-talet: ”Satsa på dig själv!”
Läs mer:
Lisa Magnusson: Skolverkets problem stavas sexighet och prestige
Susanne Nyström: Åkessons snack om Trump visar att man aldrig kan lita på att politiker ljuger
