Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Som ung man är råden man möter online ganska… vilda. Ta ”looksmaxxing”-budskapen som uppmanar killar at bli snyggare med extrema metoder. Subkulturens senaste stjärna, King Clavicular, förespråkar inte bara att slå sönder sitt ansikte med en hammare (för att få mer maskulina drag) utan också att ta amfetamin (för att bli smalare). I den bredare så kallade manosfären säljer hårdnackade män på internet dyra kurser som berättar för unga killar att de är oattraktiva losers. Att det enda värdet ligger i att bli rik, aggressiv, dominant och vältränad.
Det är på ett sätt gammal unken misogyni och machoism, men också något nytt och mörkare. Playboyskribenten Magdalene Taylor anmärker bestört att de inte ens verkar ha roligt. Inte ens den gamla kaninsymbolen för objektifiering av kvinnor vill vara med på tåget! Manosfären, skriver Taylor, har aldrig ”varit ett brödraskap för att ’förbättra’ män eller maskulinitet, utan en tävling som saknar verklig belöning”.
När jag såg reklam för SVT-serien ”Shaolin heroes” – där sju kända män övar kampsport – sa mina fördomar att programmet skulle presentera samma tuffa manlighet.
Stundtals känns det så: deltagarna ska lära sig att utstå smärta, slå underarmarna tills de blir blå och stå i plankan över eld med takplattor på ryggen.
Förvånat inser jag: ”Shaolin Heroes” får mig att älska Jan Emanuel.
Men efter ett antal avsnitt upptäcker jag hur fel jag hade. Förvånat inser jag: ”Shaolin heroes” får mig att älska Jan Emanuel.
Ja, opinionsbildaren och mångsysslaren Jan Emanuel är alltså en av deltagarna. Han som brukar synas med stora bilar, större muskler, störst attityd i debatten. Redan i avsnitt ett uppenbaras min egen inskränkthet: Emanuel berättar hur hans hjärna säger att han är ful och misslyckad: ”Det är inte så kul att vara jag, alla dagar”. Serien igenom öppnar han upp om sina diagnoser och sina svårigheter att förstå varför han inte är gladare när livet är så bra. Mest sårbart är det när shaolin-mästaren uppmanar Jan Emanuel att inte alltid försöka vara stark, och han efteråt brottas med varför det skulle vara bra att visa sig svag.
Sker någon karaktärsutveckling? Som DN:s Kristoffer Ahlström påpekat vore det en prestation på de blott tolv dagar kändisarna tillbringar i templet. Men SVT får åtminstone fram något annat viktigt: reflektion.
Men SVT får åtminstone fram något annat viktigt: reflektion.
Detsamma gäller flera av de andra deltagarnas öppenhet med sårbarhet, ångest och tillkortakommanden. Skådespelaren Matias Varela kämpar med sin empati, extremskidåkaren Jon Olsson ifrågasätter sin drivkraft att ackumulera pengar och lyxkonsumtion.
Programmet kan ses som en förlösande öppning för den tillknäppta manlighet som definierat de senaste åren. Budskapet är motsatt till manosfärens uppmaning till kamp: Shaolinmästarna skäller ut dem som försöker tävla mot de andra snarare än att fokusera på sig själva.
Jag hoppas att många – oavsett kön – ser det här.
Samtidigt är det som att något saknas. ”Shaolin heroes” fastnar på samma plats där mycket i dagens kultur gör. Från ”looksmaxxing” via terapisamhället till självhjälpsindustrin: Vi uppmanas ständigt att börja och sluta med oss själva och vår inre utveckling.
Både lyckoforskning som sträckt sig över nästan hundra år och experimentstudier pekar åt samma håll: Lyckliga människor är de som umgås med andra, fostrar bra relationer, hjälper andra och ger mycket kärlek.
I dagarna publicerade SOM-institutet siffror som visar hur andelen unga, och svenskar i allmänhet, som träffar vänner varje vecka har minskat med över 10 procentenheter under de senaste decennierna. Medlemskap i en frilufts- eller idrottsförening har nästan halverats på 40 år. Mer än var tionde kille under 30 år har besvär av ensamhet enligt Nationella folkhälsoenkäten.
Utmattande fysisk aktivitet i sydkoreanska tempel i all ära, och visst är det viktigt att jobba på sig själv. Men kanske är det dags att vända sig utåt i stället för inåt. Vi kan kalla det för umgängesmaxxing.
Läs mer:
Max Hjelm: Vi lever just nu i småbarnsföräldrarnas tyranni
Max Hjelm: Varför utvisar Sverige väletablerade ungdomar?















