SVT:s reporter startade ett konto på appen Tiktok och låtsades vara en 13-årig flicka. Snart fylldes flödet av bantningstips, videoklipp där användare skröt om vikter på under 50 kilogram, och sjukligt smala midjor.
En representant för Tiktok säger till SVT att de ”proaktivt” tar bort nästan 80 procent av innehåll som bryter mot deras regler för kroppsideal och ätstörningar. Ett inte särskilt lugnande besked: Barn behöver alltså ”bara” möta en femtedel av det skadliga materialet som sköljer över plattformen.
Och detta i en tid då psykisk ohälsa, anorexia och bulimi ökar bland unga.
På åtta år har telefonsamtalen som berör ätstörningsproblematik till Bris blivit 395 procent fler. Under pandemin exploderade antalet barn som får vård för ätstörningar. Samtidigt har ungas skärmtid ökat och mest används sociala medier av flickor. Sambandet är livsfarligt.
Särskilt eftersom vi vet att det är svårt att bli frisk från ätstörningssjukdomar, ens på sikt.
En myndighet stoppar skadlig film för barn – men sociala medier har fritt fram
Samhället är striktare i andra sammanhang. Minderåriga är trots allt inte vuxna, därför finns skolplikt, förbud att köpa alkohol och tobak och en byxmyndighetsålder. Vi har ett ansvar för att ta hand om de unga.
Så även när det kommer till skadliga medier. Så här skriver Mediemyndigheten om regler för film:
”Biofilmer för barn under 15 år ska vara granskade och godkända av Mediemyndigheten. En film får inte godkännas för visning för barn under 7, 11 eller 15 år om den kan vara till skada för välbefinnandet för barn i den aktuella åldersgruppen.”
Undantag gäller om barnet är i sällskap med vuxen. Ansvaret att följa detta ligger hos biografen.
En myndighet stoppar skadlig film för barn – men sociala medier har fritt fram.
Vi måste ställa den uppenbara frågan om vissa onlinesammanhang: Borde barn verkligen hänga där?
Läs mer:
Lisa Magnusson: Tvångsvård är och kommer alltid att vara en svår fråga
Max Hjelm: Vi måste prata om vad Benjamin Ingrosso gör med sin kropp
