Högst upp på önskelistan för ekonomichefen på Eton står ”Frihandel med USA”. Den exklusiva skjortfabriken med huvudkontor i lilla Gånghester är så etablerad i Trumps hemland att New York Times nyligen hade dem som svar på en korsordsnyckel.
Men eftersom frihandel är ungefär så långt man kan komma från dagens verklighet, går Mattias Stensson i stället vidare till sin näst högst rankade önskan: Tydlighet.
Den som tar emot budskapet är Sveriges utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) som är på besök. Men han har svårt att bidra på just den punkten.
– Läget är totalt oförutsägbart. Det som gäller nu, kan vara något helt annat om bara två timmar, säger Dousa.
– Vi har redan tullar på 19,7 procent på våra varor i USA. Betyder det nya generella 20-procentspåslaget att vi får dubbelt nu? Så tolkar vi det, men hur gör ni? undrar Stensson.
– Vi tolkar det också så, men vi vet inte, vi heller, svarar ministern.
Timmar tidigare har Benjamin Dousa träffat en grupp västsvenska exportföretag på Svenskt Näringslivs kontor i Göteborg. Mötet hade egentligen en helt annan agenda, men nu finns bara en punkt i allas medvetanden. Tullar.
SKF:s logistikchef Mattias Axelsson har en fartygslast på väg från just USA med komponenter och färdiga produkter. Den tar 6-8 veckor på sig från hamn till hamn. Ett läge gällde när de kastade loss. Vad kommer slutpriset att vara vid ankomst Göteborg?
Ingen vet.
– Den handelspolitik som bedrivs från USA saknar vinnare, vi är alla förlorare på det här. Det är en risk att man väntar med stora investeringar och man vet inte längre hur man ska lägga upp sina leverantörskedjor, säger Dousa efter samtalet.
En av dem som deltagit är Anne Ludvigsson från Ludvig Svenssons textilfabrik i Kinna. Rotad som hon är i tekoindustrins hembygd ser hon snabbt att både flygmotor-vd:n Martin Wänblom från Trollhättan och utrikeshandelsminister Dousa verkar bära just Eton-skjortor för dagen. Och det stämmer. De passar båda två in i den ”typkund” tillverkaren ser framför sig – medelålders man med ett exklusivt kontorsjobb. Men Dousa och Wänblom är ändå i minoritet. De är inte amerikaner.
Skjortfabriken utanför Borås startade redan 1928, men den amerikanska etableringen skedde först 1989, i liten skala. Under 2000-talet har handeln skenat. I dag står USA för mer än halva omsättningen. Och tullar har de som sagt haft länge.
– Vi har anpassat oss efter dem. Det är inga problem, bara vi vet vad som gäller, säger ekonomichef Mattias Stensson.
– Funderar ni på att lämna på grund av oron nu? undrar Dousa.
– Nej, vi vill fortsätta vara i USA. Vi ser att våran kund finns där. Men vi måste se över alla delar av kedjan.
Borsåskjortorna designas i Italien och nästan all produktion sker inom EU. Det är en konkurrensfördel jämfört med andra inom samma exklusiva segment – Boss och Chevalier – som syr upp i Kina. Där inleddes ju onsdagen med tullar på över hundra procent.
Etons bomull kommer dock från USA och beroende på EU:s svarstullar framöver kan den bli mycket dyrare. Och redan nu kostar det alltså dubbelt så mycket som igår att ta in en skjorta från EU till de viktiga amerikanska kunderna.
– 25 procent av försäljningen sker online, berättar operativa chefen Jan Wallsin för Benjamin Dousa.
– Nu skeppas mycket direkt till kund från Europa, men kanske ska vi mellanlanda mer i Atlanta, där vi har ett lager och på så sätt minska kostnaden, funderar cheferna i Borås.
Mattias Stensson visar en bild för ministern som visar hur omsättningen för företaget närapå fördubblats sedan 2015 och att USA gått från 38 procent av den omsättningen till 52 i dagsläget, samtidigt som alla andra marknader minskat i andel.
– Vårt beroende av USA är superstort, säger han.
När Benjamin Dousa lämnar Borås har han stärkts i sin uppfattning om hur han bör agera för att möta Trumps politik.
– Sverige ska driva på inom EU för nya frihandelsavtal med andra marknader, och hitta nya handelsrutter för våra produkter och tjänster. Vi ska också göra vad vi kan för att tydliggöra läget. Jag styr inte över USA:s handelspolitik, men jag kan hjälpa svenska företag att förstå den amerikanska politiken.