Regeringspartierna och Sverigedemokraterna presenterade flera skattesänkningar på en pressträff på måndagen. Bland annat ska ytterligare ett jobbskatteavdrag – det tionde i ordningen – införas. Det beräknas ge cirka 400 kronor i sänkt skatt per månad för en sjuksköterska, enligt regeringens beräkningar.
Dessutom föreslås sänkt elskatt med knappt tio öre per kilowattimme, vilket är en minskning med 20 procent från nuvarande nivå.
Hur stor kostnadsminskningen blir avgörs i hög grad av hur du bor. För boende i en mindre lägenhet, med en genomsnittlig förbrukning på 2 000 kilowattimmar, handlar det om cirka 200 kronor per år i minskade kostnader. För den som bor i en eluppvärmd villa kan det handla om 2 000 kronor per år i sänkt elkostnad.
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, tror att den sänkta elskatten kommer att landa väl hos många hushåll.
– Vi kan se i undersökningar att minskad elskatt är något som hushållen verkligen vill ha, säger han.
Utöver sänkt elskatt presenterade Tidöpartierna också ett högkostnadsskydd vid pristoppar på el. Det ska gälla från november 2025 och hela 2026. Detta skydd ska slå in om ”det genomsnittliga priset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde”.
– Det kan nog bli en större livboj för hushållen än den sänkta elskatten, säger Stefan Westerberg.
Totalt räknar regeringen med att de föreslagna skattesänkningarna, inklusive den sänkta matmomsen som presenterades förra veckan, kan ge ett tillskott på 1 802 kronor per månad för ett arbetarhushåll med två barn. De påverkas också av förslaget om lägre maxtaxa på förskoleavgiften (se beräkning nedan).
– Sammantaget är det rätt mycket pengar som går till de svenska hushållen och satsningarna är fokuserade till barnfamiljer. Satsningarna går också i större utsträckning till medel- och låginkomsttagare än förra året, säger Stefan Westerberg.
Han påpekar att höginkomsttagare i allmänhet fått det bättre och i undersökningar ser klart ljusare på framtiden än de med lägre inkomster som drabbats hårt av de senaste årens kostnadsökningar.
– Sen är det alltid så att om man sänker skatten får den med högre lön ut mer i kronor. Men procentuellt är det en förskjutning mot medelinkomsttagare i årets budget.
