Klockan är halv åtta på morgonen när Claudia Sheinbaum ställer sig bakom talarstolen i det historiska presidentpalatset vid Zócalotorget. Här håller hon varje morgon La Manañera, en presskonferens som följs av flera miljoner tittare. Jag sträcker upp handen för att visa att jag vill ställa en fråga.
– Ni har varit här i flera dagar, säger hon och pekar på mig.
– Tre morgnar i rad, svarar jag.
– Tredje gången gillt då, säger Mexikos president.
Claudia Sheinbaum fick global uppmärksamhet efter att hon i februari tog strid mot Donald Trumps hot om kraftiga handelstullar – och lyckades då få honom att ändra sig. Hur gör hon för att hålla en god relation med Trump, samtidigt som hon försvarar Mexikos befolkning? Sheinbaum placerar sina händer på pulpeten.
– Från vår sida måste vi, inom gränserna för vår suveränitet och våra principer, sträva efter bästa möjliga relation med USA. Vi är handelspartners och har en stark ekonomisk integration, säger Sheinbaum.
– Mexiko och USA är grannländer. Relationen mellan våra länder har en lång historia – från den amerikanska invasionen då vi förlorade halva vårt territorium till andra händelser som vi helst vill glömma, säger hon till DN.
Mexikos första kvinnliga president tar upp statskuppen från 1914 som stöddes av USA.
Bakom henne i presidentpalatsets pressrum med alabasterlampor i taket finns en vit fond med tecknade mexikanska kvinnor som tillhör landets ursprungsbefolkning. Sheinbaum har utnämt 2025 till ”ursprungskvinnans år”, men i stället för att ägna tid åt dem har hon hamnat i en strid med det mäktiga grannlandet i norr.
Min nästa fråga handlar om att Trump sagt att han vill deportera miljontals mexikaner från USA och sända en insatsstyrka för att bekämpa de mexikanska kartellerna som smugglar fentanyl till USA.
– Är du inte rädd för Trump, undrar jag?
Sheinbaum spänner blicken i mig.
Donald Trumps första angrepp mot Mexiko var att döpa om Mexikanska golfen till Amerikanska golfen. Dagen efter använde Sheinbaum sin dagliga presskonferens till att visa en karta som bekräftade att vattnet hetat Golfo de México ända sedan 1607. Kartan visade också att Nordamerika på den tiden hette Mexicana America. Sheinbaum ironiserade över att man kanske borde kalla USA för ”mexikanska Amerika” i stället.
– Låter inte det vackert, sade hon.
När Trump då, i början av februari, anklagade hennes regering för att inte stoppa flödet av fentanyl till USA och hotade med handelstullar vände hon också på steken. Hon kritiserade USA för att sälja vapen till kartellerna. Varje år köps nästan en halv miljon amerikanska vapen som smugglas till Mexiko.
Trump gav intryck av att gilla Sheinbaums tuffa attityd och kallade henne för en wonderful woman efter ett telefonsamtal där hon övertygat honom om att skapa en kampanj för att minska fentanylanvändandet i USA.
”Jag lär mig sällan något nytt. Jag kan redan allt. Men denna kvinna övertygade mig. Vi ska satsa 100 miljoner dollar på en kampanj för att minska drogberoendet i vårt land”, sade Trump efter samtalet.
Det uppfattades som om Sheinbaum hade lyckats tämja Trump, men en månad senare kom kallduschen. Den 4 mars bröt USA frihandelsavtalet med Mexiko och införde en 25-procents handelstull på alla mexikanska varor. Sheinbaum blev förskräckt. 80 procent av Mexikos export går till USA. För att undvika en ekonomisk katastrof ringde hon åter upp Trump och försäkrade honom om att hon ska göra sitt yttersta för att stoppa flödet av migranter och fentanyl till USA. För andra gången gav Trump med sig och sköt upp tullhotet till den 2 april.
”Jag gjorde det som en eftergift, och i respekt för president Sheinbaum. Vi har en väldigt god relation”, skrev Trump på sin plattform.
På X svarade Sheinbaum: ”Stort tack, president Donald Trump.”
Claudia Sheinbaum Pardo växte upp i en judisk familj i en av Mexico Citys villaförorter. Hennes pappa var son till askenasiska judar som migrerade från Litauen och anlände till Mexiko 1928. Han utbildade sig till kemist. Hennes mamma var dotter till sefardiska judar som flydde Bulgarien under andra världskriget. Hon blev en känd biolog. Att Claudia Sheinbaums båda föräldrar var akademiker gjorde det naturligt för henne att studera på universitetet. Hon läste fysik vid UNAM, Mexikos främsta universitet.
– I början gjorde hon inte mycket väsen av sig, men jag förstod direkt att hon var en intelligent student, säger hennes matematiklärare Guadalupe Carrasco när vi träffas på UNAM:s världsarvsskyddade bibliotek.
Läsesalen är upptagen av studenter, så vi får låna en inglasad bur i biblioteket där vi kan prata ostört.
När Sheinbaum studerade på UNAM fick rektorn för sig att höja terminsavgiften, vilket skulle göra det så gott som omöjligt för arbetarklassen att studera på det statliga universitetet. Ett uppror bröt ut och lärare och studenter bildade en protestgrupp som inledde en strejk 1986.
– Vi hamnade i samma protestgrupp. Jag representerade lärarna vid fysikinstitutionen och Claudia studenterna. Rektorns agerande blev gnistan som tände henne politiskt, säger Guadalupe Carrasco.
Sheinbaum var 24 år, höll tal och samlade till protester.
– Jag var alltför radikal. Claudia var mer i mitten och försökte medla. Jag tror det var därifrån hon fick sin förmåga att förhandla.
Under studentupproret träffade Sheinbaum sin man, den fyra år äldre studentledaren Carlos Ímaz som senare bildade PRD, Mexikos första moderna vänsterparti. När upproret var över avslutade Sheinbaum sin magisterexamen i fysik och flyttade till Berkeley i USA för att doktorera i energiteknik.
– Hon var en lysande akademiker. Men jag trodde aldrig att hon skulle bli en så bra politiker, säger 70-åriga Guadalupe Carrasco.
Tio mil söder om Mexico City ligger kulturstaden Cuernavaca i en vacker dal. Hit flyr många huvudstadsbor för att njuta av den friska luften. En av många som har ett sommarhus här är den mexikanske författaren Jorge Zepeda Patterson som skrivit flera böcker om den politiska förändring som skett i Mexiko sedan vänsterpolitikern Andrés Manuel López Obrador bildade det socialdemokratiska Morenapartiet för tio år sedan, samma parti som Sheinbaum tillhör.
Tidigare var det enbart elitens män som nådde toppen i Mexiko. Nu har en kvinna, som dessutom har judisk härkomst, blivit president i världens andra största katolska land. Sheinbaum vann presidentvalet i juni förra året med nästan 60 procents stöd.
– Det var en övertygande seger, säger Jorge Zepeda Patterson som skrivit boken ”Presidenta. La victoria de una mujer en un país de hombres” (Presidentskan. En kvinnas seger i ett land av män).
Boken släpptes lagom till när hon installerades i oktober förra året.
– Att vi lyckades välja en kvinna är stort. Hon har gjort Mexiko mindre macho, säger författaren under sin parasoll i trädgården i Cuernavaca.
Vad som ses som ännu större är att Sheinbaum, efter nästan ett halvår vid makten, är den kvinnliga ledare i världen som har högst popularitetssiffror i sitt land. En undersökning från den mexikanska finanstidningen El Financiero från i början av mars visar att 85 procent av Mexikos 130 miljoner invånare tycker att hon gör ett bra eller utmärkt jobb.
– Hennes sätt att hantera Trump har ökat hennes popularitet. Hon har inte vikit ned sig och hon har inte heller ställt till med bråk. Hon har varit stadig och stark, säger Jorge Zepeda Patterson.
På presskonferensen i presidentpalatset frågar jag henne hur det är att vara president i ett utpräglat macholand.
– Jag gillar inte idén om ”kvinnan som krossade glastaket”. Det får det att låta som om det bara var en enskild människas insats. Det är inte så att personliga ansträngningar inte spelar roll, men i själva verket är det den mexikanska kvinnans kamp som gjorde det möjligt för mig att bli landets första kvinnliga president. Jag kom inte hit ensam.
Författaren Zepeda Patterson menar att Sheinbaums personlighet hjälper henne att hantera det största hotet mot Mexikos ekonomi sedan hyperinflationen under 1980-talet.
– Jag brukar beskriva Claudia som en vänsterpolitiker med ett Excelprogram. Hon skulle kunna vara vd för ett stort företag. Hon är resultatinriktad och tar inga känslomässiga beslut. Hon utgår från fakta, men kopplar sällan av, säger författaren och tar upp sin mobil.
Han visar ett privat meddelande från Sheinbaum som skickades tjugo i sex på morgonen för en tid sedan. Hon kritiserar en opinionsartikel i den mexikanska dagstidningen Milenio som han skrivit.
– Texten publicerades fem på morgonen. Fyrtio minuter senare hör hon av sig!
En annan sak som utmärker henne, menar han, är att hon egentligen inte är en politiker.
– Claudia är en nördig akademiker som blev president. Hon pratar bara när hon har något att säga och deltar inte i det politiska tjafset.
Första gången Claudia Sheinbaum gav sig in i politiken var i början av 2000-talet. Andrés Manuel López Obrador, som populärt kallas AMLO, hade blivit borgmästare i Mexico City och utsett Sheinbaum till sin miljösekreterare. Mexikos huvudstad är en av världens mest luftförorenade städer och genast införde hon utsläppskontroll, introducerade solenergi och skapade ekologiska reservat. Hon effektiviserade också kollektivtrafiken och byggde en ny ringväg över den befintliga. Betongpelarna klädde hon i klängväxter.
Nästa gång hon gav sig in i politiken var när Morenapartiet bildades. Hon gick med och valdes till borgmästare i Mexico City 2018, samma år som AMLO vann presidentvalet. Det blev början på den politiska förändringen av Mexiko. När AMLO suttit sin sexåriga mandatperiod lämnade han över stafettpinnen till Sheinbaum.
– Under valkampanjen kritiserades hon för sin bristande karisma. Mexikanare är vana vid explosiva och passionerade personer. Claudia ansågs för stram och stel. Men nu tycker jag att hon har hittat sin stil. Hon har mycket humor, använder ironi och har svarat bra på Trumps påhopp, säger Zepeda Patterson.
Sheinbaum har alltid sitt hår uppsatt i en hästsvans och ger ett svalt intryck bakom talarstolen i presidentpalatset som började byggas av spanska kolonisatörer 1522. Men när jag frågar henne hur hon tänker agera om USA anfaller kartellernas drogfabriker blir hon allvarlig. Hon nämner den tidigare mexikanske presidenten Felipe Calderón som 2006 förklarade krig mot kartellerna. Det kriget misslyckades och ledde till ett av de värsta blodbaden i Mexikos historia.
– USA försöker få det att låta som att vi försvarar drogkartellerna. Det gör vi självklart inte. Jag har sagt det vid andra tillfällen. Krig betyder ”tillstånd att döda under exceptionella omständigheter”. Det vill vi inte.
Hon vill att de kriminella ska dömas och straffas enligt lagen, inte att USA ska invadera.
Men är hon inte rädd för Trump?
– Nej, svarar hon.
– Nej?
– Nej, jag har ett folk som stöttar mig. När man har övertygelse och vet vilka ens principer är, varför skulle man då vara rädd?
