Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
De mörka krigsmoln som tornar upp sig kring Persiska viken ser på flera sätt ut som en repris. Trump har till exempel många gånger, i samband med både kriget i Ukraina och i Mellanöstern, kommit med ultimatum om ”två veckor”. Och ibland låtit tidsgränsen passera utan åtgärd.
Detta knep, med exakt samma tidsfrist, tog Trump till i juni förra året. Även då pågick ”indirekta” förhandlingar mellan USA och Iran. Två dagar innan Trumps särskilda sändebud Steve Witkoff skulle möta Irans utrikesminister Abbas Araghchi i Oman för en runda överläggningar inledde Israel ett överraskande flyg- och robotanfall mot Iran, det som kom att kallas för tolvdagarskriget. Samtidigt mördades ett stort antal höga officerare i Irans militära ledning.
Vita huset och Pentagon kan knappast ha varit ovetande om Israels stundande attack, men Trump fingerade distans, och skrev på X: ”Vi står fast vid en diplomatisk lösning på den iranska kärnvapenfrågan”.
Efter tio dagar anslöt sig USA till anfallet och satte igång operationen ”Midnight Hammer”. Avancerade stridsflygplan fällde tunga bomber över Teheran och iranska kärnanläggningar i Natanz, Isfahan och Fordow.
Irans ledare verkade ha gått på de diplomatiska finterna och räknade inte med att Israel och USA skulle attackera.
Det är mindre sannolikt att den högste ledaren ayatolla Ali Khamenei gör samma misstag en gång till. Nu bör han ha sett till att den iranska försvarsmakten och IRGC, det islamiska revolutionsgardet, är beredda på ett angrepp, om det nu blir ett sådant. Iran har nu haft god tid på sig att planera ett motanfall, mot såväl USA-baser i regionen som mot Israel.
Mycket pekar på det, med tanke på alla läckor om en förestående militär operation som sipprar ut från Washington. Med tanke på att USA har samlat den största militärstyrkan i regionen på flera årtionden och vad som hände förra året kan det komma snabbt.
Amerikansk militär närvaro i området kring Iran
Ett dussin attackplan och tankningsplan har anlänt till området under den gångna veckan. Ett antal krigsfartyg ligger placerade i Persiska viken och Arabiska havet. Världens största hangarfartyg USS Gerald Ford är på väg till östra Medelhavet.
Källa: New York Times, The Telegraph. Foto: TT. Grafik: Maria Westholm.
Vad det kan bli för slags militärinsats vet vi inte, men Trump bekräftade i fredags uppgifter om att han överväger ett inledande begränsat anfall, som syftar till att pressa Iran till eftergifter att gå med på hans krav, främst rörande det iranska kärnenergiprogrammet. Ger inte Iran efter ska angreppen trappas upp tills den iranska prästregimen ger efter eller till och med kollapsar. Vid en sådan upptrappning är det inte osannolikt att Israel sluter upp vid sidan av USA i anfallet mot Iran.
”Antingen får vi en deal eller så blir det mycket olyckligt för dem”, var Trumps varning till Iran i slutet av veckan. Men exakt vad USA kräver i ett nytt avtal har Vita huset inte definierat, i varje fall inte offentligt.
Det som står först på listan är att Iran aldrig ska få skaffa sig kärnvapen. Hur det ska säkerställas råder det olika meningar om.
Ett sätt är att Iran går med på att kraftigt sänka anrikningsgraden av uran, kombinerat med internationella inspektioner, så att ingen atombomb kan byggas. Det var idén med JCPOA, det avtal som Barack Obama slöt med Iran 2015, men som Trump dömde ut och drog sig ur 2018.
Ett mer drastiskt sätt är att Iran inte alls får anrika uran, men det har ledarna i Teheran alltid uteslutit.
Visserligen hävdade Trump att fjolårets bombanfall ”totalt utplånade” Irans urananrikningsprogram. Men om det hade varit sant skulle USA:s hot om ett nytt krig knappast ha behövts.
Det kan bero på att USA inte nöjer sig med att det iranska kärnprogrammet stryps. Utöver det har företrädare för Trumpadministrationen krävt att en neddragning av Irans långdistansrobotar och att Iran upphör med stödet till sina ”ombud” i regionen – som libanesiska Hizbollah och palestinska Hamas.
Iran har sagt sig vara redo att diskutera begränsningar av kärnprogrammet, men helt avvisat kraven på att hålla nere robotprogrammet och stödet till proxy-grupper. Efter veckans förhandlingsomgång med USA:s representanter i Genève sade Irans utrikesminister Abbas Araghchi:
– Vad vi har talat om är hur vi kan säkerställa att Irans nukleära program, inklusive anrikningen, är fredligt och fredligt för alltid.
USA:s och Irans ståndpunkter i enbart denna fråga förefaller vara oförenliga. Den iranska regeringen anser att landet har rätt till fredlig kärnkraftsproduktion, medan Trump vill att Iran helt upphör med anrikning av uran.
Är den ekvationen möjlig att lösa? USA har begärt svar från Teheran inom högst en vecka. Abbas Araghchi har sagt att ett utkast till kärnenergiavtal blir klart om några dagar.
Om det inte är ett svar som tillfredsställer Trump väntar ett nytt krig i Mellanöstern.
Läs mer: Trump bekräftar: Överväger mindre attack mot Iran
