Arresteringsordern mot Israels premiärminister och den förre försvarsministern har flera omedelbara följder. Den första är att Benjamin Netanyahu och Yoav Gallant inte kan besöka de 123 länder som ingår i ICC utan att riskera att gripas.
Domstolens beslut splittrar också världssamfundet. Nederländernas utrikesminister Caspar Veldkamp förklarade att Netanyahu kommer att arresteras om han besöker landet.
Även EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell backar upp ICC-beslutet, som han hävdar ”måste respekteras och tillämpas”.
Den israeliska regeringens bundsförvanter i världen opponerar sig däremot mot efterlysningen. Ungerns premiärminister Viktor Orbán sade omedelbart efter beskedet från Haag att han tänker bjuda in Netanyahu till Ungern och att han inte tänker följa ordern att gripa honom. Detta trots att Ungern är ett av de länder som har ställt sig bakom Romstadgan som etablerade ICC för drygt 20 år sedan. Enligt Romstadgan är alla medlemsstater skyldiga att gripa av ICC efterlysta personer som sätter sin fot i deras land.
Den bestämmelsen gjorde att den ryske presidenten Vladimir Putin, som efterlysts av ICC för krigsbrott i Ukraina, förra året inte tog risken att resa till Sydafrika för att delta i Brics toppmöte.
Betydligt större betydelse har USA:s inställning, trots att landet inte tillhör brottmålsdomstolen. President Joe Biden fördömde ICC:s beslut: ”Vi avvisar i grunden domstolens beslut. Det finns ingen likvärdighet mellan Israel och Hamas”, förklarade Vita husets presstalesperson.
Reaktionen lär öppna för att USA anklagas för dubbelmoral. När ICC i mars 2023 utfärdade en arresteringsorder mot Putin var tongångarna från Biden enbart positiva.
Reaktionen lär öppna för att USA anklagas för dubbelmoral. När ICC i mars 2023 utfärdade en arresteringsorder mot Putin var tongångarna från Biden enbart positiva. Dessutom samarbetade USA med ICC i Ukrainautredningen trots att USA inte är en part i Romstadgan.
Ännu allvarligare är hotet om drastiska sanktioner mot ICC från USA:s sida. Redan i maj, då ICC:s chefsåklagare Karim Khan begärde att det skulle utfärdas en arresteringsorder mot Netanyahu, Gallant och tre Hamasledare, gick flera republikanska politiker till våldsam motattack mot domstolen. Det republikanskt kontrollerade representanthuset antog i juni – med stöd av 203 republikaner och 42 demokrater – en lagtext om att införa sanktioner mot ICC.
Sanktionerna kan innebära att ICC-tjänstemän som är involverade i åtal mot ”allierade till USA” kan berövas sina USA-visum och få sina bankkonton blockerade. Det kan i praktiken betyda sådant som reseförbud, att löner inte kan betalas ut och att försäkringar inte gäller.
Om hotet om sanktioner mot ICC och dess medarbetare förverkligas befarar många i Haag att domstolen inte kan fungera och därmed inte kommer att överleva. Bland de nära 1 000 medarbetare från 100 länder som är anställda i ICC råder därför stor osäkerhet om framtiden.
Den oron bekräftas av en ledarartikel i konservativa Wall Street Journal: ”Att skära av ICC och, säg, dess 100 ledande tjänstemän från USA:s banksystem via sanktioner – med allt vad det innebär även för europeiska bankkonton – kan lamslå domstolen.”
För att lagen ska träda i kraft krävs att senaten antar den. För närvarande har senaten demokratisk majoritet, och det är oklart om lagförslaget kommer upp till behandling före årsskiftet.
Men från januari får republikanerna kontroll även över senaten. Då finns det inget som hindrar att lagen antas, och när Donald Trump tillträder som president den 20 januari lär han inte tveka att signera den.
Om frågan av någon anledning bromsas i kongressen kan presidenten också införa sanktioner genom exekutiva order.
Det kommande sanktionsbeslutet tycks vara väl förberett. Mike Waltz, som Trump har nominerat som nationell säkerhetsrådgivare, säger sig vara redo att handla: ”ICC har ingen trovärdighet. Israel har lagenligt försvarat sitt folk från folkmördande terrorister. Man kan förvänta sig ett starkt svar mot de antisemitiska fördomarna hos ICC och FN i januari”.
Den tillträdande republikanske majoritetsledaren John Thune säger att han tänker försöka få den avgående demokratiske ledaren Chuck Schumer att snarast hålla en omröstning om lagen: ”Om inte ICC och dess åklagare ändrar sina upprörande och olagliga handlingar… ska senaten genast anta lagen”.
Hans kollega, senatorn Lindsey Graham, skriver på X att han tänker lägga fram ytterligare en lag som är än mer långtgående. Även personer och länder som ”bistår och hjälper ICC att skada USA:s säkerhet” ska kunna sanktioneras.
Det betyder att vittnen som domstolen inkallar, till exempel människorättsaktivister som delar med sig information om misstänkta israeliska krigsbrott till ICC, kan straffas. Men också företrädare för andra stater.
Fakta:ICC:s arresteringsorder
ICC:s efterlysningar är relaterade till Hamas attack den 7 oktober 2023 och Israels militära svar i Gaza.
● Misstankarna mot Benjamin Netanyahu och Yoav Gallant om krigsbrott och brott mot mänskligheten i Gaza (inte folkmord) går ut på att de har ”dödat, förorsakat utrotning, använt svält som ett vapen i kriget, inklusive förhindrande av humanitära hjälpsändningar, och att medvetet ha siktat in sig mot civila”.
Dessa förbrytelser har enligt ICC:s chefsåklagare Karim Khan varit en del av en ”systematisk attack mot den palestinska civilbefolkningen”, och de pågår till denna dag: ”Israel har avsiktligt och systematiskt berövat civilbefolkningen i Gaza vad som är oumbärligt för människans överlevnad”.
● De krigsbrott som Hamas militära ledare Muhammad Deif misstänks för rör det som skedde under attacken in i Israel den 7 oktober och därefter: mord på hundratals civila, gisslandtagande, våldtäkter och annat sexuellt våld och grym behandling av fångar. Karim Khan ville också efterlysa två andra Hamasledare, Yahya Sinwar och Ismail Haniyeh, men de har dödats av Israel. Enligt Israel är inte heller Muhammad Deif längre i livet, men det har inte ICC fått bekräftat.
