Tusk utlyste förtroendeomröstningen omedelbart efter det svåra bakslaget i presidentvalet den 1 juni då den konservative nationalisten Karol Nawrocki med liten marginal besegrade hans partivän Rafal Trzaskowski. Hade Trzaskowski vunnit skulle Tusk kunnat få igenom sina reformidéer, men nu kommer de sannolikt att blockeras av Nawrocki.
Nu fick Tusk stöd från 243 av sejmens 460 ledamöter, alltså samtliga som tillhör de fyra partierna i hans vänster-höger-koalition.
Om Tusk fått majoriteten emot sig skulle Tusk ha tvingats avgå, med ett troligt nyval som följd. Väljaropinionen har vridits alltmer åt höger, så det är troligt att ett val skulle leda till en nationalkonservativ majoritet i parlamentet.
Med sejmens förtroendevotum får nu Tusk fortsatt mandat att fortsätta att driva sin EU-vänliga politik och försöka återupprätta rättsstaten och domstolarnas oberoende, som blev kraftigt inskränkt under åtta år av nationalkonservativt styre.
Efter att ha fått stöd i omröstningen i sejmen förklarade Tusk varför han hade bestämt sig för att begära parlamentets stöd efter presidentvalet:
– Jag behövde förtroendeomröstningen för att det uppstod spekulationer om att Tusk skulle störtas, det var fullt av det i medierna. I ett sådant läge är det svårt att arbeta. Nu har vi två år på oss att rätta till olika saker.
Tusk sade att regeringen kommer att omorganiseras i sommar, det vill säga att några ministrar kommer att bytas ut.
I sitt anförande i sejmen, som de flesta ledamöterna från nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PIS) bojkottade, sade Tusk att hans regering, som kom till makten efter valet i oktober 2023, gjort det mesta rätt. En brist, medgav han, var att regeringen inte kommunicerat sina framgångar ordentligt. Därför, förklarade han, kommer nu regeringen att tillsätta en talesperson.
Det är något som många har efterlyst, men Tusk har ansett att han själv har förmått att klara den uppgiften. Tusks låga popularitetssiffror och förlusten för Medborgarplattformens kandidat Rafal Trzaskowski i det senaste presidentvalet tyder på att han inte lyckades så väl med det.
På onsdagen sade han att han kanske ”överskattade tron på att sanningen skulle försvara sig själv”.
Tusk hävdade att valförlusten för hans kandidat inte var någon ”jordbävning”, eftersom drygt tio miljoner väljare röstat för Trzaskowski. Det var 350 000 färre röster (av totalt 23 miljoner) än vad Karol Nawrocki fick.
Det är något som många ifrågasätter. I själva verket blir det minst lika svårt att styra landet under det nuvarande parlamentets återstående mandatperiod – fram till hösten 2027 – som det har varit sedan Tusks regering tillträdde i december 2023.
Den avgående presidenten Andrzej Duda har under ett och ett halvt år satt käppar i hjulen för en rad viktiga demokratiska reformer. Nawrocki, som tillträder sin post den 6 augusti, är än mer ideologiskt radikal och väntas inte göra livet lättare för Tusk.
