Zelenskyj uppgav att en militär utbildningsinstitution och ett sjukhus träffats och till stora delar förstörts. Inte långt därifrån skadades också delvis en byggnad som tillhör en militär kommunikationscentral.
Den tid som gick mellan flyglarmet och att robotarna slog ned var enligt det ukrainska försvarsdepartementet så kort att ett stort antal elever och studenter dödades eller skadades innan de hann ta sig till skyddsrummen. Dussintals människor hamnade också under rasmassorna.
I såväl ukrainska som ryska sociala medier visades bilder på ett sjuvåningshus med ett stort hål på de övre planen och döda kroppar utspridda på marken.
Några ryska så kallade militärbloggare jublade över den framgångsrika robotattacken, som enligt dem skördade betydligt fler offer än vad Ukraina medger. En av dem skriver: ”Över 300 människor, i stort sett en bataljon. Som jag förstår det var det inte inkallade, utan högt kvalificerade militära specialister. Det är en mycket smärtsam förlust för fienden. Inte undra på att reaktionen är så hysterisk.”
Målet för den ryska attacken kan alltså delvis ha varit militärt. Men i vanlig ordning har Moskvas allt intensivare bomb- och robotkrig också syftet att försvaga eller knäcka ukrainarnas motståndsvilja. I regel riktas bombningarna mot civil infrastruktur som el- och vattenverk.
I början av förra veckan riktade den ryska militären en massiv attack mot Kiev, Lviv, Charkiv, Odessa och andra städer i Ukraina, en av de mest omfattande dittills. Det rörde sig om 127 robotar och 109 drönare, och flertalet av dem ska enligt ukrainska försvarskällor ha skjutits ned.
Tisdagen robotangrepp var mer koncentrerat, men ändå förödande. I Kiev riktas redan kritik mot Zelenskyj och militärledningen för tragedin. Hundratals militärer borde inte vara samlade samtidigt i en byggnad, som inte är svår för ryssarna att lokalisera.
I Kiev riktas redan kritik mot Zelenskyj och militärledningen för tragedin. Hundratals militärer borde inte vara samlade samtidigt i en byggnad, som inte är svår för ryssarna att lokalisera.
Zelenskyj tog tillfället i akt att vädja till Ukrainas västliga partners att skynda på med det militära stödet, särskilt luftvärn. Han upprepade också sitt krav på att USA och andra västländer ska ge klartecken till att Ukraina får rikta de avancerade vapen de har fått mot mål djupare inne i Ryssland. President Joe Biden har stoppat varje sådan ansats, med motiveringen att det skulle riskera att leda till en ”eskalering” av konflikten.
– Ukraina behöver få luftvärnssystem och robotar nu, de ska inte ligga i några lager, skrev Zelenskyj i sin Telegram-kanal.
– Långdistansangrepp kan skydda oss mot Rysslands terror och behövs nu, inte senare. Varje dag som det fördröjs kostar oss tyvärr många förlorade liv.
Hittills har de ukrainska vädjandena inte haft någon effekt.
Hittills har de ukrainska vädjandena inte haft någon effekt. Ledningen i Kiev vill få tillstånd att använda de västliga robotar som man fått och som kan nå militära mål, vapenlager och ledningscentraler, långt in i Ryssland. Om Ukraina kunde angripa med amerikanska Atacms, brittiska Storm Shadow och franska Scalp-robotar skulle det reducera Rysslands förmåga att attackera Ukraina.
I förra veckan reste försvarsminister Rustem Umerov till Washington, där han gav Pentagon en lista på mål i Ryssland som han hoppades skulle få USA:s klartecken att attackera.
Möjligen fick ministern delvis gehör. USA överväger att skicka långdistansrobotar av typen JASSM till Ukraina i höst, rapporterar Reuters. Men inget beslut är fattat, och det har inte sagts något om i vilken mån de amerikanska restriktionerna också gäller dessa vapen.
Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis uttryckte i förra veckan sin frustration över denna totala obalans mellan Ryssland och Ukraina: ”Ryska flygplan är bättre skyddade av västliga garantier än vad ukrainska civila är”.
Fakta.Poltava i svensk historia
I Sverige är Poltava känt för att vara platsen för ett av den svenska krigshistoriens största bakslag. Utanför staden, drygt trettiofem mil från Kiev, avgjordes både Ukrainas och Sveriges öden för drygt tre hundra år sedan. Det var i juli 1709 som kung Karl XII led ett förkrossande nederlag. Mer än var tredje svensk soldat dödades i slaget mot den ryske tsar Peters armé. Övriga tog ryssarna som krigsfångar.
Det svenska stormaktsväldet krossades då för alltid, samtidigt som Ryssland steg fram som en av stormakterna i Europa med Ukraina som ryskt lydrike.
Striden mellan Ryssland och Sverige hade egentligen handlat om kontrollen över Östersjön. Ändå stod det avgörande och blodiga slaget tusentals kilometer från Stockholm. Ett skäl var att den ukrainske kosackhövdingen Ivan Mazepa lovat den svenske kungen att han kunde försörja hans armé som var tröttkörd efter sex års krigande i Polen. Mazepa ville gå ihop med den svenske kungen för att försöka frigöra Ukraina från rysk kontroll. Så Karl tog striden i Ukraina mot Peters överlägsna styrka i stället för att tåga mot Moskva.
