Många svenska politiker har länge blickat avundsjukt mot Danmark, som med blågula ögon tycks ha hittat lösningarna på samhällsproblem där Sverige har gått bet.
”Danska straff för svenska brott” har varit statsminister Ulf Kristerssons paroll, medan svenska socialdemokrater ofta lyft dansk integrationspolitik som en förebild.
På senare tid har även övriga Europa fått upp ögonen för det lilla landet i norr och deras färgstarka ledare Mette Frederiksen.
Genom en kombination av tur, otur och skicklighet har 47-åringen placerat sitt land i blickfånget för en rad av tidens stora ödesfrågor.
Hennes uppmaning till den danska försvarsmakten om att köpa alla vapen de kan komma över skapade rubriker även internationellt.
– Vi har inte mycket tid. Köp, köp, köp!, utbrast hon på väg till ett EU-toppmöte tidigare i våras.
Det satte en bild av en dådkraftig statsminister som både tar hotet från Ryssland på allvar och samtidigt gör sig redo för att klippa banden till USA. President Donald Trumps anspråk på Grönland har seglat upp som Danmarks största utrikespolitiska kris sedan andra världskriget och har ställt relationen mellan de båda allierade på sin spets.
Samtidigt har Frederiksens beska besked till Donald Trump om att Grönland inte är till salu rönt beundran och stöd från hennes europeiska kollegor.
– Situationen kring Grönland är en väckarklocka för alla européer. Ni är inte ensamma, sade Frankrikes president Emmanuel Macron under ett besök på den danska ön för ett par veckor sedan.
Mette Frederiksen växte upp i ett arbetarhem i Ålborg och leder sedan ett decennium de danska socialdemokraterna. Men det är framför allt från mer konservativt håll som danskan hyllas.
”Danmark är en förebild inom migrationspolitiken”, ”vi får inte överbelasta våra samhällens förmåga att absorbera migration och (klara) integrationen”, skrev Tysklands förbundskansler Friedrich Merz nyligen på X.
Tillsammans med Italiens Giorgia Meloni och Nederländernas Dick Schoof leder Frederiksen en grupp EU-länder som driver på för en stramare migrationspolitik. Dit hör bland andra Sverige och numera även Tyskland.
Köpenhamn har också, inte utan kontrovers, gått i bräschen för en kritik av Europadomstolen för mänskliga rättigheter, som landet anser gör det för svårt att utvisa migranter.
Frågan om minskad migration väntas vid sidan av försvaret bli Danmarks viktigaste prioritet när landet nu vid halvårsskiftet tar över ordförandeklubban i Europeiska rådet.
Även stödet till Ukraina hamnar högt på agendan.
Tillsammans med Estland hör Danmark till de länder som räknat av BNP skänkt allra mest militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina, 2.577 procent enligt Kiel institutet.
Danmark har sedan Rysslands invasion av Ukraina också stärkt banden till EU, bland annat genom att ansluta sig till unionens försvarssamarbete. Landet har också övergett rollen som förfäktare av en sparsam EU-budget, något som motiverats med det nya säkerhetsläget.
Mette Frederiksen hör i dag till de av EU:s stats- och regeringschefer som suttit längst på sin post, sex år, och hon är numera en av få socialdemokrater i kretsen som domineras av mitten-högerpolitiker.