I början av valåret pressas Tidöpartierna av migrationsfrågan. Tonårsutvisningar, ett utvisningsbeslut mot en bebis – och en debatt om framtida uppehållstillstånd har också gjort att Migrationsverket har hamnat i hetluften.
Maria Mindhammar leder myndigheten där regeringens paradigmskifte i migrationspolitiken ska verkställas.
Hur har det gått?
– Det har varit väldigt många förändringar. Sedan om man kallar det ett paradigmskifte eller inte, det får politiken stå för, säger hon under en andningspaus på en espressobar på Kungsholmen.
Hon tillträdde för tre år sedan, och pendlar egentligen mellan Göteborg och huvudkontoret i Norrköping – men är den här dagen i Stockholm, den heta debatten har gjort att hon varit i riksdagen för att svara på frågor.
Som nytillträdd generaldirektör lovade hon att vara tydlig mot politiken om något ”gick för snabbt”. Det har hon inte behövt göra ännu.
– Men att vi är pressade, så kan jag säga, säger Maria Mindhammar.
Men de stora förändringarna kommer framöver, tror hon.
– Det återstår väldigt mycket, och allt man fattar beslut om ska genomföras också. Förslaget om att man ska kunna omvandla permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsade – det är i så fall ett jättestort arbete.
Frågan om retroaktiv omvandling av vissa permanenta uppehållstillstånd har lett till en splittring i Tidölaget. I sitt remissvar har Migrationsverket kritiserat utredningens förslag. Kritiken handlar om att det måste finnas starka skäl för att riva upp gynnande beslut – och om myndighetens arbetsbelastning när man ska genomföra en förändring som kan röra upp till 180 000 människor i Sverige.
– Vi måste få genomföra det i den takt vi mäktar med i så fall. Vi kan inte ta alla på ett bräde eller säga att inom två år ska allt vara klart.
Utredningen har beräknat att förändringen skulle kosta 1,2 miljarder. Maria Mindhammar tror det handlar om mycket mer: vid det yttersta scenariot upp till sex miljarder kronor. Och hårt arbete för myndigheten.
Utredningen om uppehållstillstånden har ifrågasatts av tunga remissinstanser, men enligt SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling bedriver de opinionsbildning snarare än analys.
Maria Mindhammar håller inte med. Hon som myndighetschef säger sig vara stenhård på en punkt:
– Man ska bara uttrycka kritik det finns belägg för. Inget enskilt tyckande.
Kan det påverka förtroendet för myndigheter att det beskrivs såhär?
– I ett valår kan man väl säga nästan vad som helst utan att någon bryr sig.
Den senaste tiden har en mängd fall lyfts där unga vuxna fyllt 18 år och fått utvisningsbeslut, trots att deras familjer får stanna i Sverige. Oppositionen vill se en frysning av utvisningarna tills regeringen har presenterat hur de tänker lösa frågan. Regeringen har sagt att en lösning kommer ”så snart som möjligt”.
Tonårsutvisningarna beror på flera lagändringar – som att tillfälliga uppehållstillstånd blivit huvudregel, och att möjligheten för unga vuxna att stanna i Sverige på grund av ”särskilt ömmande omständigheter” tagits bort.
Hur ser du på rapporteringen kring tonårsutvisningar?
– Det är bra att man tar upp diskussionen, men det är svårt när inte all fakta kommer fram. Det beror till stor del på att vi inte kan dela skälen i besluten, för det är sekretess.
Men hon anser också att medier inte ger hela bilden av de fall som omskrivits. Enligt Mindhammar handlar flera av dem om unga människor som antingen bott i Sverige under en för kort tid för att kunna söka permanent uppehållstillstånd, eller som under perioder befunnit sig här trots utvisningsbeslut.
För om ett barn varit i Sverige under längre tid än fyra år finns möjlighet att söka permanent uppehållstillstånd – och de flesta får också de beviljade, menar hon.
– Jag står bakom de beslut vi tagit. Och vi har en domstol som överprövar och står för rättssäkerheten ihop med oss. Så jag känner mig rätt så trygg i att vi gör rätt, säger Maria Mindhammar.
Förra året tog regeringen bort rätten till spårbyte – en möjlighet att ansöka om arbetstillstånd utan att lämna landet för den som fått avslag på sin asylansökan. I sitt remissvar varnade Migrationsverket för att konsekvenser för barn och unga inte var tillräckligt analyserade.
– Nu är vi där och ser att det sker konsekvenser. Det är dem som politiken debatterar nu.
En sådan konsekvens är att åtta månader gamla bebisen Emanuel har fått ett utvisningsbeslut, trots att hans föräldrar har rätt att vara i Sverige. Han är född i Sverige men ska enligt beslutet utvisas till Iran. Något som fått starka reaktioner från allt från allmänhet till ministrar.
– Jag skulle verkligen vilja be dig att vara tydlig med att Migrationsverket inte verkställer utvisningar där barn utvisas ensamma. Det är jätteviktigt för mig. Vi kommer aldrig att göra det, säger Maria Mindhammar.
Varför ska då ett så litet barn få ett utvisningsbeslut?
– Vi måste fatta ett beslut när en ansökan kommer in och en förutsättning för ett tillstånd är att det finns stöd för det i lagstiftningen. Annars lever man här illegalt. Då kan polisen upptäcka det, och då ska man ut ur landet och kan få återreseförbud.
Migrationsminister Johan Forssell har sagt till DN att Migrationsverket kunde ha fattat ett annat beslut, och använt synnerligen ömmande skäl i Emanuels fall. Maria Mindhammar håller inte med men säger att hans uppfattning inte påverkar ett beslut som redan är fattat, och som nu ska prövas i domstol.
– Han tycker någonting i efterhand, och får uttrycka sig precis som han vill, det påverkar inte vår hantering. Det vet han också att det inte gör.
Maria Mindhammar säger att små barn som får ett utvisningsbeslut framöver kommer att få en tidsfrist som gäller tills föräldrarna behöver förnya sina uppehållstillstånd – i stället för som i dag fyra veckor.
– Det är för att det inte ska bli missförstånd framöver om att barn ska utvisas själva.
Är Emanuels fall unikt, eller kan det komma fler sådana utvisningsbeslut?
– Jag säger inte att det är jättemånga, men det finns fler. Så som det ser ut i dag, kommer det bli samma utslag där, i och med att det inte finns någon paragraf att hänga upp deras anknytning på.
Fakta.Tre omdebatterade migrationsfrågor
• Tonårsutvisningar. Skälet till att de utvisas men att deras familjer får stanna är att de fyllt 18 år, och då inte längre betraktas som en del av familjen. Flera lagskärpningar ligger bakom besluten: 2016 gjordes tillfälliga uppehållstillstånd till huvudregel, och år 2023 slopades ”särskilt ömmande omständigheter” som ett skäl till att få stanna.
Tonårsutvisningarna har skakat om både Tidöpartierna och oppositionen. I torsdags röstades ett förslag från S ner i socialförsäkringsutskottet om en frysning av utvisningarna.
• Det slopade spårbytet. År 2025 tog regeringen bort rätten till det så kallade spårbytet – en möjlighet att ansöka om arbetstillstånd utan att lämna landet för den som fått avslag på sin asylansökan. Det kan påverka även spårbytarens anhöriga och har lett till flera uppmärksammade utvisningsbeslut – bland annat av en åtta månader gammal bebis som ska utvisas till Iran.
• Permanenta uppehållstillstånd. I Tidöavtalet finns en punkt om att låta utreda ett återkallande av befintliga permanenta uppehållstillstånd och ersätta dessa med antingen tillfälliga uppehållstillstånd eller ett svenskt medborgarskap. SD anser att man var överens med regeringen om att det skulle genomföras medan regeringen menar att de enbart var överens om en utredning. M, L och KD anser att utredningen saknar en lösning på hur man i stället kan bli svensk medborgare.
