Sedan den kraftfulla jordbävningen i Myanmar har FN och flera hjälpgrupper betonat det akuta behovet av vatten, sjukvårdsutrustning, tak över huvudet och andra förnödenheter.
Men hur mycket som når hela vägen fram till de behövande har ifrågasatts. Enligt människorättsorganisationen Amnesty International nekar militärjuntan i landet både förnödenheter och hjälppersonal att ta sig in i områden där grupper som motsätter sig militären är styrande.
– Militären måste omedelbart tillåta obehindrad tillgång till alla humanitära organisationer, säger en talesperson för organisationen till Reuters.
Samtidigt anklagar två australiska läkare, som arbetar med att samordna akutinsatserna i två av de värst drabbade städerna Mandalay och Sagaing, juntan för att stjäla delar av nödhjälpen.
– En del av biståndet, det mesta, kommer inte fram till de människor som behöver det. I vissa områden i Mandalay har hjälpen inte kommit alls. Biståndet konfiskerades av militärjuntan, säger läkaren Nang Win till The Guardian.
Hon berättar att en kollega i Mandalay undertecknat dokument för att ta emot nödhjälp värd 1 000 dollar – men att endast en tiondel kommit fram. Enligt läkaren lägger juntan beslag på förnödenheterna för att sälja dem på svarta marknaden.
The Guardian har kontaktat en talesperson från juntan, som inte bemött anklagelserna.
Tom Andrews, som är FN:s särskilda rapportör för Myanmar, säger i ett uttalande att det finns ”konsekventa rapporter om att bistånd blockeras”. Juntan anklagas också för att fortsätta genomföra flyganfall – Myanmar befinner sig i inbördeskrig sedan militärkuppen 2021 – i områden som sargats av jordbävningen.
– I stället för att fokusera på att rädda liv berövar juntan liv, säger Tom Andrews.
Det var i fredags som en jordbävning med magnituden 7,7 inträffade i centrala Myanmar – det kraftfullaste skalvet i landet på över 100 år. Över 2 700 människor har bekräftats döda och fler än 4 500 skadade. Flera hundra saknas och befaras fortfarande ligga begravda under spillrorna av kollapsade hus.
