Världshaven har under lång tid skyddat planeten från de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna. De senaste 50 åren beräknas de enorma vattenmassorna ha tagit hand om cirka 90 procent av den globala uppvärmningen – och sugit upp cirka 30 procent av all koldioxid som släppts ut från förbränningen av olja, kol och gas.
Men nu har en kritisk gräns passerats. Det konstaterar forskare vid tyska Potsdaminstitutet för klimatforskning i den nya rapporten Planetary Health Check 2025.
Koldioxiden har gjort haven surare. Det leder bland annat till att mängder av organismer som har avgörande funktioner i havens ekosystem får frätskador på sina skal – allt från små kiselalger som alstrar syre, till snäckor och revbildande koraller.
Havsförsurning är den indikator som forskargruppen använder för att bedöma tillståndet i världshaven, när de gör sin analys av de nio planetära gränser som enligt deras bedömning ringar in ett säkert manöverutrymme för människans framtid på jorden.
– Tyvärr ser vi nu att den gränsen är överskriden för haven. Därmed har vi knuffat sju av nio livsuppehållande system bort från det tillstånd vi är beroende av för vår fortsatta sociala och ekonomiska utveckling, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap och en av forskarna bakom rapporten.
Han tillägger att det marina livet och havens funktion hotas av betydligt fler saker än försurning – exempelvis överfiske, uppvärmning, föroreningar, syrebrist och rubbade strömmar då polernas isar smältar. Men än så länge har forskargruppen inte utvecklat vetenskapligt etablerade metoder för att kunna sätta siffror på de förändringarna i sin analys av läget. De jobbar därför med ledande experter på havsforskning för att kunna vidga bilden i nästa rapport.
– Om det är någon av de planetära gränserna som har enskilt störst påverkan på planetens hälsotillstånd så är det världshaven. De fungerar som en enorm termostat, som dämpar stress och absorberar värme. Men de senaste 200 åren har vi använt dem som planetens soptunna, där en stor del av allt skräp och alla gifter hamnat i slutänden. Nu ser vi hur buffringsförmågan försämras, säger Johan Rockström.
Begreppet planetära gränser introducerades för drygt 15 år sedan, som ett sätt att beskriva tillståndet för de miljöprocesser som skapar stabila förutsättningar för mänskligt liv på jorden. Utöver världshavens tillstånd handlar det om klimatet, ozonlagret, luftföroreningar, kretslopp för färskvatten och näringsämnen, markanvändning, miljöföroreningar samt biologisk mångfald.
Endast ozonlagret och luftföroreningar bedöms befinna sig på den säkra sidan.
– Vi ser också att de gränser som har passerats fortsätter att utvecklas åt fel håll. Så vi befinner oss på en farlig väg. Det är den slutsats man kan dra av vår rapport, säger Johan Rockström.
Än så länge fungerar forskargruppens rapporter främst som en diagnos på planetens tillstånd. Tanken är att komplettera med förslag på åtgärder som kan vända den negativa utvecklingen.
– Vi har nära vetenskapliga samarbeten med andra grupper för att ta fram scenarier för hur man ska kunna komma tillbaka till ett säkert manöverutrymme. Så vitt vi bedömer är det inte för sent.
– Det är inte så att planeten har gått över en tröskel som innebär att det är omöjligt att vända. Men vi är väldigt nära, framför allt när det gäller klimatet och biologisk mångfald, säger Johan Rockström.
Läs mer:
FN:s havsavtal ratificerat – blir lag nästa år
Forskare slår larm: Sex av nio planetära gränser överskrids
Östersjön kokar – experter varnar för hög temperatur: ”Som ett badkar”
