Nästa vecka smäller det igen – Europas största musiktävling ska avgöras.
Och som vanligt bjuder Eurovision på det oväntade:
Estland skickar en man i mustasch som sjunger om italiensk livsnjutning: Ciao bella, I’m Tomaso, addicted to tobacco. Mi like mi coffee very importante.
Finland skildrar kvinnlig orgasm i ett bidrag med det diskreta namnet ”Ich komme” (och ja – det handlar precis om det du tror).
De tre bastubadande männen från Vörå framstår i sammanhanget som rätt lågmälda.
Varje år kommer frågan lika säkert som glitterregnet: Har det någonsin varit galnare än nu? Och har politiken tagit över scenen?! Men nja, inte enligt data.
DN har med hjälp av AI-teknik analyserat samtliga bidrag sedan tävlingens start 1956, närmare 1 800 låtar. Låttexterna har klassificerats i tio tematiska kategorier, bland annat ”Kärlek & hjärtesorg”, ”Party & humor” och ”Hembygd & nationell stolthet”.
Granskningen visar att musiktävlingen har vandrat från kärlekshyllningar till självförverkligande manifest.
På 1960-talet handlade nästan alla bidrag – 90 procent – om kärlek och krossade hjärtan. I dag är det bara hälften. I stället har en ny genre tagit ton: låtar om styrka, identitet och självrespekt – om att stå upp, tro på sig själv och övervinna det svåra.
Några minnesvärda ”peppvinnare” från 2000-talet: Conchita Wursts ”Rise like a phoenix” (Österrike, 2014). ”Heroes” med Måns Zelmerlöw (Sverige, 2015) och ”Toy” med Netta (Israel, 2018). Och så har vi förstås förra årets vinnare ”The code”, där schweiziska Nemo sjunger om sin resa till att acceptera sig själv som ickebinär.
För 60 år sedan fanns knappt en enda låt i den här kategorin, vi har valt att kalla den ”Självstyrka & empowerment”. I dag är de lika vanliga som kärlekslåtarna.
Kärleken till musiken då? På 1970-talet handlade var femte låt om just musikens kraft. År 1977 skickade till exempel Sverige ett bidrag om Beatles som öppnade med raderna: Beatles gav oss sin musik/”Yesterday”, vad den var fin/Alla älska melodin/Yeah yeah yeah. Under 2020-talet har den genren varit i det närmaste utrotad – nästan ingen sjunger längre om musik i musiken.
Några andra resultat från datakörningen:
En del teman kommer och går. ”Party & humor” har gjort en försiktig comeback på senare år – men vi närmar oss inga rekord och det rör sig fortfarande om procentuellt få låtar.
”Hopp & framtidstro” – låtar som blickar framåt mot något bättre, hörs alltmer sällan.
Och trots att Eurovision en gång skapades som ett fredsprojekt i efterkrigstidens Europa, är sånger om ”Fred & enighet” nu närmast en raritet – mitt i en tid då kriget faktiskt är tillbaka på kontinenten.
Att analysera närmare 1 800 låtar är förstås inte alltid enkelt. Alla låtar hör inte till ett fack. Vad handlar till exempel ”Diggiloo-Diggiley” om? AI:n valde ”Självstyrka & empowerment” som huvudkategori och ”Party & humor” som andrahandsval. Inte självklart kanske. Men låttexten är ändå rätt peppande:
Diggi-loo diggi-ley, alla tittar på mig
Där jag går i mina gyllene skor
Jag dansade omkring på gatan
Och hela världen den log
”Waterloo” då? ”Kärlek & hjärtesorg”, blev AI:s val. Titeln syftar visserligen på Napoleons nederlag, men i låten används det som en metafor för att kapitulera inför kärleken.
Två teman dominerar Eurovision i dag: ”Självstyrka & empowerment” och ”Kärlek & hjärtesorg”. Men vissa länder bryter tydligt mot mönstret. Ukraina är en anomali – där har hälften av bidragen sedan 2010 kretsat kring naturlyrik och andlighet. En annan udda fågel är San Marino, som sticker ut med sin kärlek till fest och humor.
Kan datakörningen avslöja vem som vinner på lördag?
Oddsen pekar ut två favoriter: Sverige och Österrike. AI ger bastubröderna två kategorier: ”Party & humor” som huvudkategori och ”Hembygd & nationell stolthet” som andrahandsval.
Österrike skickar en kontratenor från Wien i en emotionell ballad med operainslag. Sången heter ”Wasted love” och är, kanske inte så förvånande, en kärlekslåt.
Även om trenderna har förändrats över tid, så verkar de flesta poäng fortfarande gå till klassikerna: kärleken. Sedan 2010 har 63 procent av topp-fem-låtarna varit just kärlekslåtar. ”Party & humor”? 10 procent. ”Hembygd & nationell stolthet”? 6 procent.
Sett till statistik har Österrike ett klart övertag.
Men Eurovision avgörs inte bara av siffror. Här kan allt hända – särskilt om det finns bastu, beat och en bra hook.