Finansieringen av friskolorna har varit ifrågasatt ända sedan friskolereformen genomfördes för 30 år sedan.
Den förra regeringen försökte minska beloppet till friskolorna med motiveringen att de får för mycket pengar i förhållande till sitt begränsade uppdrag. Men oppositionen (L, C, M och KD) krokade arm och röstade ned förslaget.
Kort därefter konstaterade Riksrevisionen i en granskning att friskolorna får för mycket pengar i förhållande till sitt uppdrag och att fördelningen slår orättvist mot elever i de kommunala skolorna.
Nu vill regeringen ta nya tag och på torsdagseftermiddagen tar skolminister Lotta Edholm (L) emot en utredning som föreslår en helt ny modell för finansieringen av friskolorna.
● Först och främst föreslår utredningen att införa en lägstanivå för hur mycket pengar kommunerna måste investera i förskoleklass och grundskolan över hela landet.
Nivån ska inte vara bindande utan ”vägledande”, skriver utredaren Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholm, på Svenska Dagbladets debattsida.
”Det skulle vara ett stort ingrepp i den kommunala självstyrelsen samtidigt som det tvingar fram stora förändringar för skolhuvudmännen utan att nödvändigtvis ge en ökad kvalitet”, menar hon.
● Vidare föreslår utredningen att kommunerna ska få göra ett avdrag på sex procent när de beräknar ersättningen till friskolorna.
I dag får friskolorna samma ersättning per elev som de kommunala skolorna vilket anses orättvist eftersom de inte har samma ansvar, till exempel behöver de inte ha en beredskap att alltid ta emot nya elever, som nyinflyttade, asylsökanden eller elever som kanske hoppat av från en friskola. En friskola kan också stänga när som helst utan att behöva ta ansvar för om deras elever behöver en skolplats.
● Kommunerna ska heller inte vara skyldiga att som i dag i efterhand ersätta friskolor för kostnader som bara uppstått för de kommunala skolorna under ett budgetår.
● De ska också kunna göra satsningar för särskilda ändamål, till exempel på resursskolor eller skolbibliotek, utan att behöva ge samma pengar till friskolor som inte gör motsvarande satsningar.
Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Åsa Westlund tycker det är bra att regeringen tar steg mot att stoppa ”överkompensationen” till friskolorna. Men menar att förslaget om en ”vägledande” lägstanivå inte räcker.
”Eftersom regeringen är emot både vinstförbud och bindande regler för bemanning kommer det innebära att vinstjakt och skattesänkningar fortsatt kommer att leda till nedskärningar på lärare och undervisning”, skriver hon i ett mejl till DN.
Även Sveriges lärare tror att delar av förslagen är steg i rätt riktning. Det kan leda till en rättvisare fördelning om kommunerna får göra ett avdrag för sitt utökade ansvar, menar förbundsordföranden Anna Olskog.
”Det är dock rimligt att diskutera om inte avdraget borde vara högre än sex procent”, skriver hon i ett sms till DN.
Sveriges lärare anser också att skolpengsnormen borde vara bindande och inte vägledande, såsom utredningen föreslår.
”Som det är nu riskerar den att inte få tillräcklig styrkraft för att verkligen åstadkomma den förändring som krävs för att öka skolans likvärdighet”, skriver Anna Olskog.
Åsa Westlund är inte oväntat kritisk till att Tidöpartierna röstade ned Socialdemokraternas förslag att minska ersättningen till friskolorna före valet. Det har kostat svensk skola många miljarder, menar hon.
”Dessa förslag räcker inte för att komma tillrätta med de problem som vinstjakten inom skolan leder till”, skriver Åsa Westlund.
Även Sveriges lärare har under lång tid påtalat att det nuvarande systemet har gynnat friskolorna på bekostnad av eleverna i de kommunala skolorna.