Reportaget i DN om det nyvaknade intresset för evidensbaserade undervisningsmetoder har väckt reaktioner.
Skolminister Lotta Edholm (L) säger att hon blev glad när hon öppnade tidningen i tisdags.
– Det är ju en väldigt intressant utveckling där lärare och skolledare själva tar initiativ till den här förändrade synen på undervisning. Jag hoppas de känner att de har ett starkt stöd i den förändrade skolpolitiken.
Hon berättar att hon möter många lärare som säger att den utbildning de gått inte vilar på vetenskaplig grund.
– Det här är en utveckling som är bra. Sedan kan man alltid vara ledsen för att så mycket gått snett i svensk skola under så många år, säger Lotta Edholm.
Varför har det tagit så lång tid?
– Det finns många olika förklaringar. Men det började gå snett i början av 90-talet när man försökte laga något som egentligen inte var trasigt.
På 1990-talet slog det som kallas konstruktivismen igenom brett i den svenska skolan. Den nya läroplanen som kom 1994 betonade att eleverna skulle söka kunskap på egen hand.
Läraren skulle vara mer av en handledare i bakgrunden, som stöd.
Tanken var att informationsflödet i det framtida kunskapssamhället skulle bli så högt att eleverna behövde lära sig att tänka nytt.
I stället för att bara plugga in baskunskaper, skulle de utbilda sig själva genom att lära sig de kunskapsskapande processerna.
Det gynnade möjligtvis en del elever med högutbildade föräldrar, menar Lotta Edholm.
– Men det missgynnade å det grövsta elever som inte hade särskilt mycket stöd hemifrån, säger hon, och refererar till ett dokument där det dåvarande kommunförbundet skriver att ”ordet undervisning undviker vi helt”.
Anledningen till att konstruktivismen fick så stort genomslag är att den är billig. Det är ju så att säga eleverna som gör jobbet, menar Jonas Linderoth som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
– Det är en anledning till att den har stannat kvar och används så mycket i dag, både i grundskolan och i den högre utbildningen, säger han.
Omgörningen av den svenska skolan, som tog fart i början av nittiotalet och som sedan fortsatt, bottnar också i att Sverige alltid velat vara världens modernaste land, menar Lotta Edholm.
– Det gör att vi hittar på saker som inte finns, till exempel det som tas upp i artikeln om att lektionerna måste vara roliga för att eleverna ska lära sig, eller att det finns olika ”lärstilar”.
Du kan inte beställa en Bang & Olufsen och tro att den inte kostar.
Detta i kombination med en friskolereform, där vinstintresset varit den övergripande målsättningen snarare än elevernas resultat, har varit förödande, menar Lotta Edholm.
Om politikerna menar allvar med att undervisningen i den svenska skolan ska bli mer evidensbaserad krävs det mer pengar, menar Jonas Linderoth.
– Det är naivt att tro att olika former av pedagogik inte har olika prislappar. Ett gott hantverk tar tid och är dyrare. Du kan inte beställa en Bang & Olufsen och tro att den inte kostar, säger Jonas Linderoth.
Det är svårt att veta hur mycket en omställning till en mer lärarledd undervisning som utgår från kognitionsvetenskapliga principer skulle kunna kosta.
Men Jonas Linderoth gör en parallell till sin egen undervisning på universitet.
– Där får jag betalt för tre timmars förberedelsetid om jag ska hålla en föreläsning på en timme. Men egentligen skulle jag behöva lägga en hel arbetsvecka för en föreläsning, om den ska bli riktigt bra, säger han.
Översatt till en lektion i grundskolan skulle det kunna handla om 2–3 arbetsdagar i förberedelsetid för en timmes lektion, uppskattar han.
– Sedan kan läraren naturligtvis återanvända sina förberedelser, även om de måste justeras till nya situationer och elever, säger Jonas Linderoth.
Är skolministern beredd att betala vad det kostar?
– Jag menar att det i nuläget finns ett gyllene tillfälle eftersom barnkullarna går ned väldigt kraftigt. Det gör att lärarbristen inte är fullt så akut som vi trodde för några år sedan, säger Lotta Edholm.
Hon menar att regeringen arbetar för att öka den statliga regleringen och finansieringen av skolan, och nämner bland annat den pågående utredningen om en ny nationell skolpengsnorm.
För mycket resurser har dessutom gått till ogenomtänkta satsningar, till exempel den förra digitaliseringsstrategin, menar hon.
Läs mer:
”Äntligen får vi lärare något som funkar i klassrummet”
