Ett föräldrapar med tolv barn har ställts inför rätta i Göteborg, misstänkta för att ha hållit sina barn undan samhället: Skola, tandvård och LVU.
– Det är väldigt, väldigt tragiskt. Det ska ju vara en självklarhet att alla barn i Sverige får gå i skolan. Vi vet vad det betyder för möjligheten att få ett bra liv, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).
Den aktuella familjen kommer från den romska minoriteten i Sverige och barnens mamma har, trots en helskandinavisk uppväxt, heller aldrig fått lära sig läsa och skriva.
– Det gör mig så oerhört ledsen. Ju mer omfattande det är när barn far illa, desto större misslyckande är det från samhällets sida, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Du representerar ju samhället. Och mängder av politiker har före dig försökt rå på utanförskapet för den romska minoriteten. Vad är det som gör att det ändå fortgår?
– Ja… vi vet att barn som hör till de här utsatta grupperna löper en större risk för rättighetskränkningar och det är en prioriterad fråga för regeringen. Vi bygger steg för steg lagar som ska säkerställa att alla barns rättigheter går före föräldrarnas.
Camilla Waltersson Grönvall nämner lagen om Tryggare hem för barn – ”Lex Tintin” – som trädde i kraft den 1 januari, men också den nya socialtjänstlagen som är planerad för i sommar.
– Det är ju tyvärr ett inte obekant dilemma att vi har föräldrar som flyttar mellan kommuner när de hamnar på socialtjänstens radar, så därför är det är väldigt viktigt med sökbara orosanmälningar och att vi bryter sekretessen mellan kommunerna så att information kan överföras. Det är obegripligt att det inte skett tidigare, säger ministern.
I fallet som varit i rätten i Göteborg har flera kommuner påbörjat utredningar om familjen. Det finns uppgifter om skolor som förstått att barnen borde tillhöra dem, och skrivit in dem. I slutet av terminen har barnen dock skrivits ut, utan att någonsin ha dykt upp. I efterhand har föräldrarna fått böter, men Camilla Waltersson Grönvall vill generellt sett se ett mycket snabbare agerande från skolans sida.
– Uppstår frånvaro måste reaktion ske. Det finns inget alternativ till detta. Som gammal högstadielärare anser jag att det ska räcka med två veckor innan skolan agerar kraftfullt. Jag ska egentligen inte ange en tid, egentligen måste man agera samma dag om barnet uteblir och ingen frånvaroanmälan skett.
Utbildningsnivån i den romska minoriteten i Sverige är dåligt kartlagd. Det mest konkreta försöket gjordes i Malmö 2007, där forskarna då uppskattade att 500 romska barn i regionen saknade fullgången grundskola.
Men ingen vet om det verkligen stämde då, och än mindre hur det möjligen ändrats nu. Etnisk tillhörighet registreras inte i Sverige.
– Det är en komplex fråga. Man måste ta hänsyn till anonymitet och integritet och befolkningens oro för insamling av sådana uppgifter. Jag tycker att det finns goda skäl att fortsätta vara restriktiv med statistik som har koppling till etnicitet, säger Waltersson Grönvall.
Sedan 2012 finns en nationell strategi för inkludering av den romska minoriteten i Sverige. Strategin har som uttalat mål att den rom som fyller 20 år 2032, ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.
Så blir det kanske inte. Det är Länsstyrelsen i Stockholm som ska följa upp strategin och där är Fadila Sadki utvecklingsledare.
– Det har gjorts en mängd insatser, men många känner ändå frustration för att det händer för lite och tror inte att det målet kommer kunna nås, säger hon till DN.
Ministern anser fortfarande att målet är en självklarhet och önskar att alla aktörer skulle kunna samlas kring det.
– Det svenska samhället måste stå tryggt och stabilt för att möta de här barnens behov.
Har det varit så för syskonen i det här fallet i Göteborg?
– Jag kan inte kommentera enskilda fall, men där man kan se att det fallerat, måste vi säkerställa att alla bättre tar sitt ansvar. Det ska bli svårare att falla mellan stolarna, säger Camilla Waltersson Grönvall.
