På söndag smäller det, nästan 73 000 hoppfulla på 100 platser runt om i landet kommer att tugga på blyertspennor och gnugga geniknölarna på högskoleprovet – som är det hundrade i ordningen.
Bara en på tusen får det högsta betyget 2,0, och Jonas von Essen har inte bara fått det 12 gånger, utan han har också haft alla rätt på provet – på det 15:e försöket.
– Jag skulle säga att det framför allt beror på mycket träning. På samma sätt som jag tränat för minnestävlingar har jag tränat mycket specifikt för högskoleprovet, säger han.
Det har varit som en hobby, ett projekt att få alla rätt.
Men det började med en uppförsbacke och omkring 1,3 på första provet.
– De flesta blir bättre för varje gång man gör det. Oavsett var man börjar är det smart att försöka skriva några gamla prov innan.
Jonas von Essen tränade genom att läsa på om den matte som behövs för provet.
– Det är egentligen inte så mycket mattekunskap, det är första mattekursen på gymnasiet ungefär. Det finns bra videor på Youtube som sammanfattar vad man behöver ha koll på. Det är mer tidspressen som är problemet, inte svårigheten, säger han.
Knepet är i stället att träna på att lösa problemen snabbt, nästan automatiskt.
Den största förbättringen har han dock haft inom orddelen.
– Det är något som väldigt många unga kan känna igen sig i. Många vuxna som skriver provet tycker inte att orddelen är svår, men när man går på gymnasiet har man en mycket smalare vokabulär, det kan också vara ord som kanske användes för tio år sedan. Där var jag rätt dålig från början och hade stor förbättringspotential, säger han.
Här kom hans teknik för att minnas saker till pass. Han tog en lista med de 5 000 vanligaste ord som brukar förekomma på proven, och lärde sig 20 varje morgon. Typiska sådana ord är uttryck som inte är ovanliga, men som man kanske inte riktigt vet betydelsen av, som ”ett rågat mått”, eller ord för vetenskapsgrenar som man inte använde så ofta.
Han ger exemplen ”speleologi”, som betyder grottforskning, eller ”majuskel”, stor bokstav, eller kyrkliga ord som ”koral”, psalm.
Minnestekniken går ut på att associera varje ord med en bild som påminner om ordet.
– Majuskel, då tänkte jag mig alfabetet i stora bokstäver tatuerat på en bicepsmuskel, säger han.
Enligt Jonas von Essen är tekniken väldigt användbar i början, för att minnas och förstå orden. Efter ett tag behöver man inte längre tänka på bilden man skapat för att komma ihåg betydelsen.
Om han inte alls hade förberett sig för provet – och skulle göra det i morgon – skulle han söka på Youtube efter en video som förklarar den viktigaste matten på högskoleprovet, så att man har koll på ekvationer, till exempel. Han skulle också gå igenom ett gammalt prov och gå igenom några frågor från vart och ett av de åtta delmomenten.
– Sedan skulle jag gå igenom min taktik. Varje fråga är värd en poäng, men de tar olika lång tid att lösa. Det är viktigt att inte fastna på någon, utan se till att man tar de frågor som är lättast först och går tillbaka och ta de svåra senare. Och se till att fylla i ett svar på alla, eftersom man inte kan få minuspoäng, säger han.
Därefter skulle han sova ordentligt, vara rejält uppladdad – och inte stressa upp sig för mycket.
– Se det som en övning inför nästa prov.
Universitets- och högskolerådets tips för att lyckas är att träna på det som provet mäter, genom att läs fack- och skönlitteratur, dagstidningar och tidskrifter – både på svenska och engelska och att fräscha upp mattekunskaperna från högstadiet och gymnasiet.
Ett tips är också att öva på tidigare högskoleprov, på studera.nu.
Läs mer:
Språktidningens Anders Svensson: Så lyckas du på orddelen
Språkkviss: Regal, ädelost och lega – kan du orden?
