Nato har informerat flera av sina medlemsländer om att Ryssland misstänks använda Estonias vrak för övningar och möjligen även som gömställe för spionutrustning, enligt en granskning gjord av tysk public service och tidningen Süddeutsche Zeitung.
Estonia sjönk för drygt 30 år sedan mellan finska Utö och estniska Dagö. Eftersom vraket betraktas som en gravplats – många av kropparna återfanns aldrig – råder dykförbud där.
Det är fullt rimligt att Ryssland bedriver övning och spaning i Östersjön och lägger ned undervattenssensorer på botten, enligt Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan.
Orimligare, konstaterar han, är att Ryssland regelbundet använt just Estonias vrak under en längre tid.
Länder brukar nämligen inte använda samma plats flera gånger efter varandra – eftersom det ökar risken att bli upptäckt.
– Skulle man bli upptäckt vid Estoniavraket är konsekvenserna dessutom större därför att det finns regler och lagar om att man inte får vara där, säger Hans Liwång.
Däremot kan det hända att Ryssland använt Estonia vid enstaka tillfällen. Vrakplatser är lämpliga övningsplatser tack vare utmaningen de utgör för undervattensfarkoster jämfört med övningar i öppet vatten. Samtidigt finns det gott om mindre uppmärksammade vrak i Östersjön, påpekar Hans Liwång.
– Sedan tror jag att Ryssland självklart någon gång har varit vid Estoniavraket. Men om det var förra året eller för 15 år sedan har jag ingen aning om.
När det kommer till undervattensmikrofoner, som liksom annan militär utrustning är olagligt att ha på internationellt vatten under en fast period, är stenar på havets botten lika bra gömställen som vrak.
– Det är klart att man kan gömma dem i vrak också men det verkar onödigt komplicerat. Det finns gott om platser på botten, av strategiskt intresse, som är sådana att man kan lägga ut en hydrofon under en period. Då är inte Estonia ett naturligt val, säger Hans Liwång.
Kan inte dykförbudet göra Estonia till ett bra gömställe eftersom ingen annan tar sig dit?
– De flesta av spaningarna på botten görs från ytan, det vill säga att man kommer med ett fartyg med avancerade sonarer som kan se om det finns nya spår i botten eller annat som är nytt.
– Om man gömmer någonting långt in är det klart att det är svårt att upptäcka, men det finns gott om andra platser man kan gömma någonting också. Problemet med Estonia är att man vet att det är en plats som till exempel svenska myndigheter besöker då och då.
DN söker svenska Försvarsmakten.
