Piskljuden ekar mot väggarna. Linnea Grass håller upp armarna över huvudet medan slag efter slag delas ut mot hennes underarmar. Det ser ut att göra ont, men situationen är helt frivillig. Snart är det hon som ska slå.
Ett 30-tal kvinnor i Stockholm träffas för att lära sig tekniker som de kan använda om de skulle utsättas för ett övergrepp.
– Det var faktiskt min sambo som anmälde mig och min kompis hit, så att vi skulle känna oss mer trygga, säger hon.
Bipasha Das, 27, är också med på kursen. Hon började tänka på att anmäla sig redan för ett år sedan, efter att ha läst nyheter om kvinnor som utsatts för överfallsvåldtäkter.
– Det påverkade mig väldigt mycket, och vissa händelser kändes helt plötsligt väldigt nära. Som att det kan hända vem som helst, oavsett var, när eller hur man ser ut, säger Bipasha.
Kursen hos Självförsvarsskolan varvar praktiska självförsvarstekniker med teori om till exempel säkerhetshjälpmedel och juridiken kring nödvärn.
Linneas känslor kring självförsvarstipsen är något kluvna.
– Jag blir nog lite provocerad. Att jag ska behöva ta strategiska beslut i så många situationer för att känna mig trygg tycker jag är sjukt. Jag önskar att det inte kändes nödvändigt att gå en självförsvarskurs. Samtidigt vill jag veta, säger hon.
De är långt ifrån ensamma om sina känslor.
Nästan en femtedel av Sveriges kvinnor oroar sig ofta för att utsättas för våldtäkt eller andra sexuella angrepp, enligt årets nationella trygghetsmätning av Brottsförebyggande rådet. Bland yngre kvinnor (20-24 år) är andelen 46 procent.
Caroline Mellgren, biträdande professor i kriminologi, säger att kvinnor och män oroar sig så olika mycket för sexualbrott att kvinnor i statistiken framstår som mer oroliga för brott generellt.
– Jag tycker inte att man tar den här frågan på allvar. Man diskuterar inte det här som det stora trygghetsproblemet, säger Mellgren.
De kvinnor som DN har pratat med säger att hösten, när det blir mörkt tidigare och färre personer rör sig ute, är den tid då de oroar sig som mest för att bli utsatta.
Intresset för kurserna ökar också under hösten och inför sommaren, enligt kursens instruktörer. I samband med uppmärksammade brott märks också en tydlig ökning av bokningarna.
Samma mönster syns för överfallslarm och försvarsspray. Försäljningen ökar kring skolstart och är sedan högre under hösten och vintern, enligt Clas Ohlsons presskontakt Anders Wahl.
Fakta.Självförsvarsskolan
Självförsvarsskolan startades 2012 av en grupp poliser, ordningsvakter och brottsofferstödjare. Utbudet består av bland annat gruppträning, personlig träning, kurser, seminarier, träningsläger och ett Brottsofferprogram.
Alla instruktörer har en bakgrund inom kampformer och merparten har civil yrkesanknytning genom arbeten som polis, ordningsvakt, kriminalvårdare eller personskyddsväktare.
Många av deltagarna har själva utsatts för brott, medan andra av olika skäl vill vara anonyma. Därför träffade DN de som ställde upp på intervju skiljt från resten av träningsgruppen.
Av de brott som anmäldes under 2025 var knappt 2 procent sexualbrott. Trots det är sexualbrott en av de brottskategorier som kvinnor oroar sig mest för att utsättas för.
En fjärdedel av våldtäkterna begicks av en obekant gärningsperson. I Stockholms stads trygghetsundersökning uppger samtidigt 12 procent att de oroar sig för att utsättas för våldtäkt utanför hemmet, medan 1 procent oroar sig för att utsättas i hemmet.
– Oron står inte i proportion till risken, och på så sätt kan man säga att det inte finns någon egentlig anledning till den. Men ser man till konsekvenserna av brottet blir oron mer rationell, säger Caroline Mellgren.
Många av dem som utsätts för sexuellt våld utvecklar psykiska trauman som försämrar livskvaliteten, enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU).
Nästan en tredjedel av kvinnorna i trygghetsundersökningen (32 procent) uppger att de känner sig otrygga när de går ut på kvällen eller att de helt avstår från att gå ut på grund av oro. Bland männen är motsvarande andel 14 procent.
Andrea Häger, 28, anmälde sig till självförsvarskursen som förberedelse inför en resa hon ska göra ensam. Hon är en av de kvinnor som ibland stannar hemma när det är mörkt.
– Jag undviker ibland att springa utomhus på kvällen. Jag vill inte gå runt och tänka att människor kan vara ett hot, men jag vet inte riktigt hur man ska tänka annars. För händer något så är det väldigt jobbigt.
Bipasha har köpt ett överfallslarm för att känna sig tryggare.
– När jag ska till busshållplatsen brukar jag ta av mina hörlurar och hålla larmet i min ficka. Fast sannolikheten är väldigt låg vill jag ändå ha gjort allt jag kan, säger hon.
Linnea tror inte att alla har förståelse för att kvinnor faktiskt undviker många saker i vardagen till följd av sin oro. Hon brukar till exempel överlåta kvällspromenaderna med hunden till sin sambo och hålla koll på sina vänner via platstjänster.
Caroline Mellgren säger att den upplevda otryggheten kan ses som ett eget problem, eftersom den inte står i proportion till den faktiska risken. Samtidigt bygger oron på de brott som faktiskt begås.
– Att förbättra belysningen i offentliga miljöer kan öka den upplevda tryggheten, även om det kanske inte minskar den faktiska brottsligheten. Det är inte heller så att minskad brottslighet automatiskt leder till ökad trygghet. Man måste kanske arbeta med båda de här frågorna samtidigt, säger hon.
Hon säger att det också finns en hårfin gräns mellan att vara alarmistisk och informerande när samhällsinstitutioner kommunicerar.
– Polisen har till exempel fått kritik för att säga: ”Undvik att jogga ensam i skogen på kvällen”. Samtidigt kan det vara helt rimligt att vidta åtgärder som minskar risken, om man själv mår bättre av det, säger Mellgren.
Att oron ökar när medier rapporterar om sådana brott är inte heller konstigt, menar Mellgren.
En av instruktörerna på kursen betonar att de försöker undvika att vara alarmistiska genom att vara tydliga med att risken är mycket liten.
– Vi försöker att se det lite som allmänbildning eller som en HLR-kurs. Det är en inhämtning av kunskap som du förhoppningsvis aldrig har användning för, säger en instruktör som vill vara anonym på grund av säkerhetsskäl.
Fakta.Hit kan du vända dig om du blivit utsatt
Polisen
Har du blivit utsatt för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp bör du kontakta polisen så snart som möjligt. Det finns två sätt att göra en polisanmälan på: Ring polisen på 114 14 eller besök en polisstation.
Kvinnofridslinjen
En nationell stödtelefon för dig som utsatts för hot och våld. Linjen har öppet dygnet runt och du ringer gratis. Telefonnummer: 116 016
BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) eller vuxenpsykiatrin
Du kan hitta rätt mottagning via 1177.se.
Ungdomsmottagningen
Där du som är mellan 13 och 25 år kan hitta svar på frågor om sex, hälsa och relationer. Du kan hitta en ungdomsmottagning nära dig på 1177.se, ringa till mottagningen direkt eller gå på en drop in-tid. Många ungdomsmottagningar erbjuder tidsbokning online, videosamtal eller chatt.