På fredagsmorgonen var stämningen dämpad på Kista folkhögskola norr om Stockholm. Det har bara gått ett dygn sedan beskedet om att skolan måste läggas ner med omedelbar verkan, efter Folkbildningsrådets beslut om indraget statsbidrag.
Skolan uppnår inte kraven på demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter, enligt beslutet.
– Det är melankoliskt här i dag. Motivationen har helt försvunnit, säger Pauli Janhunen Calderón, som är assistent åt Mohammed Wahba som studerar gymnasiekurser på skolan.
Men vid lunchtid rusar rektor Sonia Soudani in i ett klassrum tillsammans med skolans studierektor, och meddelar att de har ”goda nyheter”.
– Jag fick precis ett samtal om att Sundbybergs folkhögskola kommer ta emot alla lärare och deltagare nästa år, utbrister hon.
Den tryckta stämningen byts ut mot tårar, applåder och hejarrop.
– Det var bättre än vad jag hade vågat hoppas på, det blir egentligen bara som att skolan flyttar, säger Ariam Beyene.
De senaste åren har folkhögskolan i Kista utanför Stockholm hotats av nedläggning. Folkbildningsrådet larmades redan 2021 om misstänkta ekonomiska oegentligheter. Någon omfattande sådan har inte kunnat hittas, däremot uppdagades andra problem.
Det handlar enligt Folkbildningsrådets enhetschef Jan Jonsson om så pass allvarliga missförhållanden att rådet beslutade att dra in statsbidraget med omedelbar verkan. Det är andra gången i historien som det sker:
– Så det är ju väldigt ovanligt. Den enda gången jag har hört talas om att vi har dragit in statsbidrag på det här sättet är Interkulturella folkhögskolan 2020.
Han säger att det är en komplex bild som målats upp de senaste åren, och trots att det har skett vissa förbättringar, så uppnår de fortfarande inte lagkraven.
– Vi har gjort en sammanvägd bedömning av vad som har framkommit i våra granskningar.
Men den personal och studerande som DN träffar på skolan på onsdagen, känner inte igen sig i beskrivningen:
– Det är ett rent karaktärsmord, säger en personal på skolan.
Bilden som målas upp i Folkbildningsrådets utredning är lärare som använder ”n-ordet”, favoriserar och uttrycker sig kränkande mot hbtqi-personer.
Paul Frigyes är en av skolans tre SO-lärare.
– Jag tror absolut att det finns viss anledning till att kritisera styrelsen, men det är absolut inget som går ut över verksamheten. Att själva verksamheten skulle dras med kränkningar, islamism, hånfullhet, mobbning och sexuella trakasserier känns som rena påhittet.
Några tror att de anonyma tipsen, som Folkbildningsrådet delvis baserat sitt beslut på, kommer från missnöjd personal och elever. N-ordet kan lärarna som DN pratar med bara minnas ha förekommit i en text eller film från historielektioner.
– Det är lärare som har citerat ur en dikt, säger Paul Frigyes.
En annan kritik är att skolan kopplas till dess muslimska profil.
– Jag är en svart kristen kvinna och jag har aldrig känt mig så välkommen som här trots att det är en muslimsk skola, säger Arsema Lilai.
Ariam Beyene är inne på samma spår. Hon har anmält Folkbildningsrådet till Riksrevisionen.
– Jag tror att det handlar om att man vill göra sig av med den sista muslimska skolan.
Hon är en av de studerande och lärare som har demonstrerat utanför Folkbildningsrådets lokaler på Södermalm den senaste månaden. Tillsammans med bland annat representanten för studeranderådet, Mohammed Wahba.
– Det är vi som studerar här som drabbas.
Skolans advokat Peter Hellman, meddelar att de planerar att överklaga beslutet, som han delvis menar bygger på en godtycklig bedömning.
– Det är rena formaliabrister som inte på något sätt har påverkat verksamheten. Några av tipsen har också kommit från personal som startat en konkurrerande verksamhet och därmed kan ha haft en annan agenda, hävdar han.
DN har sökt Folkbildningsrådets enhetschef Jan Jonsson för ytterligare en kommentar angående den kritik som lyfts fram.
