– Digital vård av offentligt finansierade privata företag har en ersättningsmodell som är kostnadsdrivande, okontrollerad och urholkar principen om att ge vård efter störst behov. För många digitala läkarbesök för enklare förkylningar dränerar välfärden, säger Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén till DN.
Enligt den privata arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna står de privata företagen för 75 procent av cirka sju miljoner digitala vårdbesök som sker digitalt i primär- och öppenvård på ett år. Och antalet forstätter att växa. Ett privat digitalt läkarbesök kostar skattebetalarna upp till 500 kronor.
– Många människor vill ha nätläkarvård, så det ska vi inte ta bort. Men den digitala vården ska inte drivas så hårt av vinstintressen. Vi ser avarter i marknadsföringen och för stark stimulans av onödiga läkarbesök, säger Daniel Helldén.
Andreas Stomby är specialist, docent i allmänmedicin och ordförande i Svensk förening för allmänmedicin. Han håller med om risken att enklare vård över video i dagens ersättningssystem dränerar primärvården. Men han tycker inte att ytterligare ett digitalt vårdsystem är rätt väg att gå.
– Nya separata digitala system tror vi inte på. Att ha en läkare för blodtrycket och en annan för hjärt-kärlsjukdom är fel. Åkommor hänger ofta ihop. Bra läkarvård bygger på personliga kontinuerliga kontakter med en läkare som man litar på. En och samma läkare bör kunna ge både fysisk och digital vård, säger Andreas Stomby.
Andreas Stomby är verksam på en vårdcentral i Jönköping med 11 000 listade invånare.
– I dag betalar våra inskrivna patienter för videobesök hos läkare som geografiskt finns någon annanstans. Vår vårdcentral betalar den vårdgivaren för besöket. Ett sånt system kan primärvården inte bära. Vi har fasta kostnader för lokaler, personal och utrustning, säger han.
Men hittills har regionerna inte lyckats hänga med i teknikutvecklingen. De kan inte konkurrera med de privata nätvårdsföretagen, som var först och har det som huvudsaklig affär.
– Där måste vi i offentlig primärvård bli bättre, även om en stor del av de enklare digitala kontakterna allra oftast kan skötas via telefon, säger han.
Daniel Helldén för fram att invånare i regioner som har ont om läkare och begränsade resurser skulle ha stor nytta av ett nationellt enhetligt nätläkarsytem. Läkartäthet skiljer sig kraftigt beroende var man bor. Nationell nätläkarvård skulle avlasta lokal primärvård.
– Nätläkarna kan befinna sig där de bor. Det skulle bidra till att lösa en del av bristen där det saknas läkare. Det är en fråga om jämlik och likvärdig vård, säger Daniel Helldén.
Specialistläkaren på vårdcentralen i Jönköping ger honom delvis rätt.
– Vi måste lösa vårdbristen på vissa platser. Men en statlig nätläkartjänst löser inte behovet av den mest relevanta svårare läkarvården. Där behövs resurser till personliga möten och utrustning, säger Andreas Stomby.
Hur omorganisationen i samarbete med regionerna skulle kunna gå till och hur förslaget skulle påverka de privata nätläkarföretagen är inte klart.
– Omorganisationen får såklart utredas. När det gäller att upphandla privata aktörer nationellt får vi hitta ett sätt som inte drivs av vinstintresse, säger Daniel Helldén.
Miljöpartiet har inte förankrat förslaget med sina samarbetspartier.
Läs mer:
Efter fuskanklagelserna: ”Regeringen måste peta Kry:s vd”
