MSB-chefen vill lära svenskarna att stoppa blödningar

Scenen är kaotisk: Ett robotanfall har raserat en fabrik. Bland betongblock och balkar ligger skadade och döda.

En panikslagen röst skriker efter hjälp. Mikael Frisell är entusiastisk.

– Det är jättebra, säger han.

MSB:s nya generaldirektör stannar till bredvid en röd pöl, som spridit ut sig under ett avslitet ben där piporna sticker fram. Han byter några ord med kollegorna.

– Effekt ute på fältet, säger Mikael Frisell.

Det där uttrycket, ”effekt”, använder chefen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ofta. Det civila försvaret får miljardtillskott de kommande åren, och han vill inte att satsningarna ska fastna i långsam byråkrati.

– Vi ska få pang för pengarna, säger han.

Det tycker han sig få här i snön på MSB:s övningsanläggning på Högberget utanför Kramfors. Hans entusiasm beror på att scenariot är realistiskt.

De döda och skadade är dockor, blodet är fejk och de 16 räddningsarbetare som letar i ruinerna håller på med en repetitionsövning.

De har tidigare utbildats i räddningstjänst, men jobbar i dag med annat. Nu är de inkallade med civilplikt för att öva räddning i krig. Hitta minor, ducka drönare och dra ut överlevande ur rasmassor.

Det är en ny utbildning, i linje med att MSB ska dimensioneras efter krig, med Ukraina som oroande förebild. Myndigheten bedömer att antalet krigsplacerade i räddningstjänsten måste dubbleras, från 16 000 till 32 000.

– Ryssarna skjuter hejdlöst på civila mål. De följer inte krigets lagar. Vi måste vara medvetna om det, säger Mikael Frisell.

En följd av det är att driva på för grundläggande kunskap i sjukvård. MSB och Mikael Frisell vill att svenskarna ska lära sig hjärt- och lungräddning, och att kunna hindra sårade från att förblöda.

– Det är en konkret lärdom från Ukraina. Det första snabba omhändertagandet gör att man räddar liv, säger Mikael Frisell.

Stoppa en blödning är ett eget kapitel i myndighetens senaste version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Råden är handfasta. Knöla ihop en t-shirt eller en halsduk mot såret. Tryck med raka armar. Blir du trött – be någon annan trycka på dina händer. Sluta inte förrän ambulansen har kommit.

Frisell och MSB vill även att allmänheten ska bli blodgivare.

– Vi har alldeles för lite blod. Vi behöver verkligen fylla på där. I händelse av ett väpnat angrepp och krig så kommer tillgången till blod att vara helt central, säger Mikael Frisell.

Broschyren skapade ännu spetsigare internationella rubriker än tidigare. Förra gången den delades ut var 2018. Då kopplade utländska medier ihop den med krigsfara och ökande spänningar mellan Ryssland och väst.

Nu skrev nyhetssajter i utlandet att svenskarna skulle förbereda sig för tredje världskriget, att de skulle göra sina hem redo för nukleär armageddon.

– Jag blev lite överraskad av de oerhörda rubriker det fick, säger Mikael Frisell.

Han hade bara jobbat som generaldirektör i dryga två veckor när broschyren gavs ut. Frisell tror att uppmärksamheten berodde på att den kom samtidigt som Joe Biden tillåtit Ukraina att skjuta amerikanska robotar mot Ryssland. Samtidigt hade Vladimir Putin signerat en ny kärnvapendoktrin. Själv anser Mikael Frisell att ett krig inte är uteslutet, men vill betona att det inte finns något omedelbart hot.

– Jag sover inte dåligt och oroar mig för tredje världskriget. Men det finns flera möjliga utfall kopplat till den osäkra säkerhetssituationen. Det kan gå riktigt bra och det kan gå riktigt illa.

Den 58-årige generaldirektören är uppvuxen i Skövde där han tog studenten på fredag, ryckte in på måndag, och blev kvar i uniformen ända tills nu.

Innan jobbet på MSB var han generalmajor och chef för lednings- och ekonomistaben på Försvarets materielverk, FMV.

Han var med som militär rådgivare till Sveriges tidigare ÖB Sverker Göranson under det sista officiella militära besöket i Ryssland, i slutet av 2013. Där träffade de Valerij Gerasimov, chefen för generalstaben, som beskrivits som arkitekten bakom den ryska invasionen av Ukraina.

– Mot slutet av besöket markerade han kraftfullt att ”vi i Ryssland tycker inte om det ni gör med Nato i Östersjön. Sverige borde inte agera så”. Några månader senare gick de in i Krim, säger Frisell.

Den militära erfarenheten spelar roll när han nu ska leda en myndighet där fokus rör sig från kriser till krig.

– Det är den stora mentala förflyttning vi behöver göra, säger han.

Regeringen har lagt fram sin plan för den förflyttningen, som blir tydlig i det namnbyte som är på gång. 2026 ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bli Myndigheten för civilt försvar. Frisell ska få fart på allt.

– Det han ytterst ska leverera är förstås höjd förmåga i det civila försvaret, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för just civilt försvar.

Han tycker att den nye generaldirektören har ”energi” och ”driv”, och tror att Frisell kan bli en brygga mellan det militära och civila försvaret.

Men det finns mycket att göra. Det civila försvaret lades i praktiken ner efter Kalla kriget. Nu måste allt igång – och det fort. Bohlin grubblar över hur han ska kunna skruva upp takten.

– Det är frågor som jag stångas med varje dag. Vi försöker attackera byråkrati som drar ut på tiden så aggressivt vi kan, säger han.

När Mikael Frisell presenterades visade Carl-Oskar Bohlin bildspel över det civila försvarets finansiering. I år är summan 8,5 miljarder. Från och med 2028 blir årsbudgeten 15 miljarder.

– Nu går vi från Power point till prylar och verkstad, säger Carl-Oskar Bohlin.

Det är stora tillskott – men från en låg nivå. MSB har dessutom tagit fram egna underlag där myndigheten föreslagit 20 miljarder per år för att säkerställa en långsiktig uthållighet.

Bohlin vill ändå lyfta fram att 15 miljarder per år är en ”historisk” satsning.

– Vi har inte gjort motsvarande sedan Kalla kriget. Men Sverige är inte ett samhälle som bara har en utmaning. Det här är en avvägning mot andra starka och legitima intressen. 15 miljarder är inte allt åt alla. Det kräver hårda prioriteringar, och att satsa på det som är mest angeläget, säger han.

Fredagen innan julafton träffar DN Mikael Frisell på konditori Opalen hemma i Boden. I anställningskontraktet ingår fyra hemresor i månaden, förmånsbil och en månadslön på 137 500 kronor.

Han är ledig, men har med krypterade kommunikationsenheter, så att han snabbt kommer in i systemen och kan börja jobba om något händer.

– Jag är ansvarig dygnet runt, säger Mikael Frisell.

Just de här helgerna är det kanske extra aktuellt. Det är 20 år sedan tsunamikatastrofen på stränderna i Thailand – en svart fläck i svensk krishantering. En av företrädarna på MSB, Dan Eliasson, avgick dessutom efter en kritiserad julresa till Kanarieöarna under pandemin.

Som generalmajor myntade Mikael Frisell begreppet ”administrativ skottfältsröjning” – att få bort onödig administration som hindrar verksamhet. Han har sagt att det inte ska bli någon militarisering av MSB, men vill se resultat.

– Pengarna får inte hamna på myndigheter, på en massa planeringar på nationell nivå. Det ska ut på lokal nivå i kommuner med konkreta åtgärder, säger han.

För MSB:s 1 200 anställda väntar förändringar. Det nya försvarsbeslutet, som klubbades en vecka innan jul, ska omsättas i praktik. Ledningsgrupp, chefer och personal måste dra åt samma håll, då en hel myndighet ska byta identitet.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina har visat vad ett civilt försvar måste klara av för att samhället inte ska säcka ihop. MSB har försökt lära sig, och många av huvudpoängerna finns i det nya försvarsbeslutet.

● Skydda civila mot attacker – och stärk försvarsviljan.

● Säkra sjukvård, elförsörjning, transporter, kommunikation, mat och vatten.

● Stötta det militära försvaret.

I Sverige är många av de uppgifterna splittrade på myndigheter, regioner och kommuner. Men tanken är att den nya Myndigheten för civilt försvar ska ha ledartröjan, att med Carl-Oskar Bohlins ord vara en ”toppnod”.

Internt har Mikael Frisell sagt att det civila försvaret inte bara ska samverka med det militära försvaret, man ska samarbeta. Det är skillnad, menar han.

– Om du och jag samverkar, då pratar vi med varandra. Men det är inte säkert att det händer något. Jag kanske går hem och så blir det ändå inte som vi pratade om. Men om vi samarbetar, då tar vi fram gemensamma lösningar. Det är inte bara prata, det är verkstad också.

Hösten 2023 gjorde MSB en bedömning av det civila försvarets styrka vid höjd beredskap. Myndigheten såg brister i energiförsörjningen, sjukvården och livsmedelsförsörjningen.

Samtidigt säger politiken att Sverige ska klara sig i minst tre månader om det blir ett krig i Europa som ger stor påverkan på samhället.

– Vi jobbar med det. Om det värsta händer kommer vi inte kunna räkna med att ha samma service. Därför ska vi förbereda oss, säger Mikael Frisell.

Tillbaka på Högberget, inne i MSB:s övningsanläggning. Här har det just varit genomgång i en lektionssal. De inkallade har fått förutsättningarna inför en övning när Mikael Frisell ber att få säga några ord.

– Tack för er insats för Sverige, säger han.

Nu har officersrösten kommit fram. Hög, och uppmanande.

– Vi är ju nästan lika gamla alla härinne. Vi var med när det fanns ett totalförsvar en gång i tiden. Nu ska det byggas upp igen. Det borde ha varit klart i går. Omvärldsläget flåsar oss i nacken.