Den här slutsatsen syns i Musts årsöversikt, som anser att Rysslands kurs är långsiktig:
”Must bedömer att den ryska ledningen kommer att fortsätta konfrontationen med väst, i synnerhet mot de länder i Europa som uppfattas som ovänligt sinnade, där Sverige ingår.”
Myndighetens Rysslandsexperter tror inte att konfrontationen upphör ens om den 73-årige ryske presidenten avgår, blir avsatt – eller avlider.
”Det finns få tecken på att inrikespolitiken i Ryssland skulle ändra riktning, inte ens om det högsta ledarskiktet med president Putin i toppen förändras” skriver Must.
Den övergripande bilden i årsöversikten är att säkerhetsläget runt Sverige har försämrats – de yttre hoten ökar fram till 2030.
– Ryssland blir allt mer riskbenäget, säger Thomas Nilsson, generallöjtnant och chef för Must.
Det handlar bland annat om den ryska så kallade hybrida krigföringen, som spionage, cyberattacker och sabotage – något som redan drabbat länder som Polen och Storbritannien.
– Hittills har sabotage främst drabbat andra allierade. Men samma typ av sabotageverksamhet kan även riktas mot Sverige, säger Thomas Nilson.
Ryssland använder till exempel engångsagenter, personer som värvas online och får en summa för att utföra åtgärder.
I Östersjön pekar Must på att Ryssland nu använder allt fler militära resurser för att skydda landets skuggflotta, de fartyg som transporterar olja. Det här riskerar att leda till upptrappningar.
– Östersjön är en strategiskt viktig region för Ryssland, säger Thomas Nilsson.
Liknande analyser syns i nya rapporter från underrättelsetjänster i flera andra av de länder som utgör Natos nordöstra flank. Rapporterna beskriver långsiktig upprustning på den ryska sidan.
Finlands militära underrättelsetjänst pekar på hur Ryssland vill utöka antalet soldater längst i norr genom att göra om arktiska brigader till divisioner med ungefär 10 000 soldater.
Estlands underrättelsetjänst poängterar att Ryssland inte kommer att angripa något Natoland det kommande året. Samtidigt pekar man på att landet förbereder sig för ”nästa krig”, till exempel genom att bygga upp strategiska lager av artilleriammunition.
Norges militära underrättelsetjänst, FE, beskriver också en långsiktig, rysk konfrontation med väst.
FE uppger att Ryssland förlorat nära 1,1 miljoner soldater i anfallskriget mot Ukraina, men trots det lyckas landet få fram nya stridande. I siffran ingår döda, skadade, förlorade och tillfångatagna soldater.
Danmarks militära underrättelsetjänst släppte sin bedömning i december, en rapport som fick stor uppmärksamhet för att den beskrev hur USA vände sig mot allierade.
Danska experter ser hur Rysslands slutmål är att återupprätta landets stormaktsstatus. Nato, EU och USA är ett hinder mot målet att dominera framför allt Ukraina, Belarus, Moldavien och Georgien.
Mustchefen Thomas Nilsson lyfter fram att Sverige är inne i en omfattande process för att stärka försvaret. Hela riksdagen står bakom att öka försvarsutgifterna till totalt fem procent av BNP, satsningar som ska gå till militärt och civilt försvar.
– Vi måste fortsätta att hålla tempot uppe. Ryssland ska aldrig uppfatta att det finns ett fönster att agera mot oss, säger Thomas Nilsson.
Texten uppdateras.
Fakta.Då kan Ryssland attackera Nato
Här är den militära underrättelse- och säkerhetstjänstens bedömning av Rysslands militära styrka i Sveriges närhet.
Kort sikt: Inom noll till tolv månader kan Ryssland göra ett begränsat väpnat angrepp, slå mot enstaka anläggningar, styrkor eller infrastruktur.
Medellång sikt: Inom tre till fem år kan Ryssland attackera större militära enheter och ta kontroll över avgränsade områden.
Lång sikt: Must bedömer att det tar mer än fem år innan Ryssland kan utföra ett anfall där man kan ta över stora landområden.
Källa: Must årsöversikt 2025
