Tysklands utpekande av Ryssland som ansvarigt för drönarincidenten i Leipzig har lett till fördömanden i en rad europeiska huvudstäder.
– De åtgärder som Tyskland nu vidtar mot Ryssland har Sveriges fulla stöd, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på tisdagen.
Under onsdag förmiddag samlades Nationella säkerhetsrådet för att få uppdateringar av Säkerhetspolisen och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.
– Det handlade dels om hur vi ser på säkerhetsläget, men också om hur vi ser på den ryska hybridkrigföringen mot Sverige och våra allierade, säger Mustchefen Thomas Nilsson till DN.
Must ser i dag inte något ryskt, militärt hot mot Sverige på kort sikt. Myndigheten anser inte heller att Sverige är ett prioriterat mål för rysk hybridkrigföring i form av sabotage.
– Där ser vi snarare att det handlar om Tyskland, Polen och de baltiska länderna, säger Thomas Nilsson.
Han vill samtidigt understryka att Ryssland ökat sin kapacitet för avancerade sabotage.
– Man skulle ganska snabbt kunna ändra sin intention, börja hitta mål och attackera Sverige också. Det måste man hela tiden ha med sig i beräkningen, säger Thomas Nilsson.
Must står kvar i sin tidigare bedömning om att hotet mot det svenska militära stödet till Ukraina är fortsatt högt. Det motsvarar en fyra på en femgradig skala.
Sverige har bland annat skänkt Jas Gripen, stridsvagn 122 och stridsfordon 90 till Ukraina – försvarsmateriel som förs till Ukraina i skyddade transporter.
Det var tre drönare med sprängämnen som hittades på eller i anslutning till flygplatsen i Leipzig natten mellan 4 och 5 augusti. Flygplatsen används civilt, men även av Nato och för transporter till Ukraina.
Thomas Nilsson anser att Ryssland ökat tempot i hybridkrigföringen mot Europa. Han tror att det finns förklaringar till det.
– Man vill splittra oss i väst och minska vår aptit på att stödja Ukraina, skrämma oss och så tvivel hos civilbefolkningen så att vi ska börja fundera i banor om att det kanske inte är värt priset att stödja Ukraina, säger han.
En annan orsak är utvecklingen i det ryska anfallskriget, tror Mustchefen. Ukrainas attacker mot mål långt inne i Ryssland skadar Kremls krigsförmåga.
– Ukraina har lyckats ta kriget närmare den ryska befolkningen. Ukrainas fjärrbekämpning påverkar också exportinkomsterna från den för Ryssland så viktiga olje- och gasindustrin, säger Thomas Nilsson.
Musts analytiker ser hur de ryska strategiska målen ligger kvar. Putinregimen vill kunna förklara sig som vinnare i kriget mot Ukraina. Ryssland uppfattar sig vara i djup konflikt med Nato och väst.
För svensk del är illegal underrättelseinhämtning och cyberangrepp några av de områden där Ryssland utgör pågående hot mot säkerheten.
Must har sedan tidigare gått ut med att det militära hotet från Ryssland ökar successivt fram till 2030, men mycket av den faktiska förmågan beror på hur det går med kriget i Ukraina och med den ryska ekonomins utveckling.
Samtidigt har den ryska hybridkrigföringen redan nu fått Försvarsmakten att agera, enligt Mustchefen.
– Det är klart att vi vidtar åtgärder för att skydda vår verksamhet. Vi genomför säkerhetsskyddsverksamhet med Försvarsmaktens resurser på olika sätt, säger Thomas Nilsson.