Det är en overklig video. En ung fitnessinstruktör filmar sig själv vid huvudvägen som leder till parlamentet i huvudstaden Naypyidaw. Utan att hon lägger märke till det gör sig militären redo i bakgrunden.
Kort därpå genomförde generalerna en militärkupp. De grep Aung San Suu Kyi och andra demokratiskt valda ledare och utlyste undantagstillstånd.
Videon är 24 sek lång.
Här tränar Khaing Hnin Wai ovetande framför kameran, medan juntan förbereder sin militärkupp.
Videon på Khing Hnin Wai den 1 februari 2021 från en rondell i Naypyidaw blev viral och spreds över världen. Den är autentisk. Inledande tvivel undanröjdes efter bekräftelse av dess äkthet av huvudpersonen själv och granskningar av experter på bred front. Rondellen hade varit hennes favoritplats att dansa på i nästan ett år.
Snart fem år senare har ett inbördeskrig mellan militärjuntan och en mängd olika rebellgrupper lamslagit stora delar av Myanmar, senast ett område i centrala delen av landet känd för vad som brukar beskrivas som världens finaste rubiner.
Regimens brutala och fruktade armé, Tatmadaw, som styrt Myanmar i över 50 av åren sedan 1962, skakades om som aldrig tidigare när tre rebellgrupper hösten 2023 lanserade ett gemensamt motstånd, kallat 1027 efter datumet då det inleddes.
Över sextusen civila har dödats och en hungerkatastrof har periodvis hotat delar av landet.
Motståndsgrupperna tryckte tillsammans med folkets försvarsstyrkor tillbaka militären till den grad att regimens soldater inte längre ville strida, utan åka hem och träffa sina familjer, vittnade en ung universitetsstudent för DN.
Han hade tagit sin tillflykt till Thailand för att fortsätta sin kamp för demokrati, men såg hur regimens soldater kommunicerade med varandra via Telegram. De skrev att de inte längre ville vara soldater eftersom deras ”liv bara försvinner” när de aldrig får träffa sina barn och familjer.
När rebellerna intog Lashio, huvudstaden i delstaten Shan, den 3 augusti i fjol och rörde sig mot landets näst största stad Mandalay steg hoppet hos demokratirörelsen och civilbefolkningen.
Sex generaler hade tillfångatagits, många soldater hade kapitulerat. Den starka regimen såg ut att stå på randen till kollaps. Tanken slog motståndsrörelsen att det ”omöjliga” kunde ske: Militärjuntan kanske skulle gå att besegra.
När generalerna var som mest pressade dök Kina upp som en frälsare för kuppgeneralen Min Aung Hlaing.
Ledningen i Peking hade efter militärkuppen 2021 först varken stött generalerna eller oppositionen mot juntan. Kina reagerade heller inte när motståndet tryckte tillbaka regeringsstyrkorna och började lägga områden under sig. Det tolkades allmänt som grönt ljus från det kinesiska kommunistpartiet för rebellerna att gå vidare.
Bedömare menade att det var ett sätt för Kina att straffa juntan för att den misslyckats med att sätta stopp för de center i landet, varifrån bedrägerier pågått i industriell skala de senaste åren. Och som ofta drabbat kinesiska medborgare, som lurats dit, stängts in och tvingats till slavarbete.
Vad Kina inte hade räknat med var att rebellerna skulle ha så stora framgångar. Kinesiska bolag bygger en korridor för transporter av energi mellan Indiska oceanen genom sitt grannland till södra Kina. Korridoren ska fungera som ett alternativ till fartygstransporter genom Malacka-sundet i händelse av handelskonflikter. När kinesiska investeringar kom i skottlinjen reagerade Peking omedelbart. Av allt att döma även av rädsla för att ett ännu värre kaos skulle utbryta i grannlandet om juntan föll.
Kina beslöt då att alliera sig med militären, understödja regimens styrkor och sätta press på de beväpnade etniska grupperna. I gengäld uppges Kina ha fått löfte om tillgång till Myanmars rika fyndigheter av naturresurser, inklusive sällsynta jordartsmetaller.
På slagfältet betydde det att motståndsrörelsen såg alltmer av kinesisk utrustning, enligt övervakningsorganet The Special Advisory Council of Myanmar (vid sidan av hjälpen från Ryssland). Juntan genomförde luftangrepp med kinesiska drönare.
Genom att stänga av elektriciteten och vattentillförseln, begränsa tillgången till internet och invånarnas rörelsefrihet pressade Kina rebellgruppen MNDAA till vapenstillestånd.
I april lämnade gruppen tillbaka Lashio till regimens styrkor, utan att ett enda skott avlossades. I somras drog sig en annan av rebellgrupperna, TNLA, först bort från ett område i centrala Myanmar norr om Mandalay och därefter nyligen från staden Mogoke, som utsattes för luftangrepp.
Staden har i århundraden varit känd för sina rubiner och safirer, som sålts på lokala marknader.
Tack vare Peking har juntan kunnat ta tillbaka områden som motståndsstyrkor hade befriat med sina liv som insats, skriver redaktionschefen Kyaw Zwa Moe vid den oppositionella nyhetssajten Irrawaddy med säte i Thailand.
I själva verket har Kina hjälpt till att förlänga militärstyret, fortsätter han.
Vid ett besök i Kina i somras tackade juntaledaren Min Aung Hlaing Kinas president Xi Jinping för hjälpen att ha satt press på de beväpnade rebellgrupperna i norra Myanmar.
Nu stöttar den kinesiska ledningen juntans plan på att hålla ett val, som ska påbörjas den 28 december, men som enligt FN:s särskilda sändebud är ett skenval för att legitimera militärens fortsatta styre av landet.
Parallellt med stödet från Kina tvingar militärregimen sedan ett år alla män, 18-35 år, och kvinnor, 18-27 år, att ta värvning i armén. Säkerhetsstyrkor går från by till by för att tvångsrekrytera. Det innebär ett tillskott på tiotusentals soldater, men har utlöst en rädsla i den unga befolkningen och ett växande motstånd.
– Regeringsstyrkorna kommer i flygräder varje dag just nu för att ta tillbaka områden från rebellgrupperna inför valet, sa en koordinator i en människorättsorganisation i centrala Myanmar till DN i höstas.
En ny cyberlag innebär att en enda kritisk mening, publicerad på sociala medier, mot det planerade valet riskerar att ge sju års fängelse.
Militären förbereder sig för valet genom att generalerna har bytt ut uniformen mot civila kläder. De ställer upp för det ställföreträdande partiet USDP och är nu i färd med att marknadsföra sig själva som pålitliga politiker på de sociala medier som regimen tidigare gjorde sitt bästa för att begränsa spridningen av.
Juntachefen Min Aung Hlaing har öppet uppmanat familjemedlemmar i militärfamiljer att rösta på kandidater med ett militärt tankesätt. Sedan grundlagen ändrades av militären 2008 hålls en fjärdedel av parlamentets platser alltid av militären – som nu väntar på att valet ska ge dem en skenbar legitimitet att fortsätta styra landet.
