Utställning
”Blicken glider isär”
Anna Nyberg
Västerås konstmuseum. Visas t o m 2/2
”Blicken glider isär” heter Anna Nybergs utställning på Västerås konstmuseum, inrymt i Aseas tidigare Mimerverkstad från 1910-talet. En passande titel, för i det väldiga industrirummet är det nästan omöjligt att fästa blicken. Nyfiket rör den sig mellan uppspända tygstycken och löst hängande band, från sprejade pappersark till videoskärmar och speglar på golvet. Nybergs myllrande totalinstallation löper kors och tvärs, och ständigt uppstår nya rumsliga förskjutningar som leder såväl ögon som kropp vidare.
Vissa delar av den experimentella kompositionen står ut från helheten, som mötet mellan en uppvikt gummimadrass och ett tygstycke tecknat med grön sprejfärg. Oväntat, outgrundligt – men i sammanhanget samtidigt helt självklart.
Nyberg använder sig av tunn elastisk chiffong, som hon syr ihop i kontrastrikt randade färgfält och spänner ut till bristningsgränsen. Pistagegrönt möter crèmebeige, lila ställs mot rödbrunt. Här och där klargula och röda accenter. Tanken går osökt till Olle Bærtlings kraftfullt geometriska former och färgskala, och kanske särskilt till hans textila draperier och flaggor.
Nybergs tredimensionella måleri har ett påtagligt schwung och med svenska mått ovanligt stora gester. Tyvärr gör salens halvdunkel att den antydda rörelsen tappar fart, och helheten blir en aning museal.
Som konstnär utforskar hon samma utvidgade fält som exempelvis Katharina Grosse redan erövrat med sina expansiva färgexplosioner (googla stationshuset i Vara.) Nyberg rör sig också i en angränsande trakt till Vivian Suters fritt hängande och fuktdrypande dukar, som i vår och sommar intar turbinhallen i Moderna museet i Malmö.
Tidigare har Nyberg utförligt dokumenterat projektet i sin sinnrika artist´s book ”När rummet är bilden”, och nästa år får det en fortsättning under det ateljéstipendium i Brooklyn som hon nyligen tilldelades.
Anna Nybergs utställning i Västerås ges också en intressant förlängning genom Miriam Bäckströms jacquardväv ”Concentric II” ur museets samling. Cirkelformen hamnar omedelbart i blickfånget i öppningen mellan salarna, och genom verkets iriserande färgeffekt som söker sig in mot vävens mitt.
Kontrasten är slående mellan Nybergs rumsliga expansion och Bäckströms lika makalösa materiella förtätning. Motsatser attraherar, heter det, ett spänningsläge som museets presentation fångar mer än väl.
Läs mer om konst på dn.se
