Stöldvågen började i juni. I Stockholms län har tio kameror försvunnit fram till september. Ytterligare sex har stulits i Uppsala län mellan september och oktober.
Eftersom föremålen kostar 300 000 kronor styck har Trafikverket därmed förlorat åtminstone 4,8 miljoner kronor i år. Ytterligare ett antal kameror har dessutom vandaliserats.
– Det är så klart bekymmersamt. Varenda krona hade kunnat gå till något bättre, säger Per Hurtig, nationell samordnare för automatisk trafiksäkerhetskontroll på Trafikverket.
Fenomenet är inte nytt, berättar han. Trafikverket registrerar årligen 20 till 30 stölder.
– Kollegor som jag har pratat med i andra länder vittnar om samma sak.
Frågan som både Trafikverket och polisen ställer sig är varför just fartkameror har blivit stöldgods.
– De används specifikt för det här ändamålet. Kamerorna ser inte ens likadana ut i de olika länderna. Så vi tror inte att de används till något annat.
Polisen utesluter inte att organiserad kriminalitet kan ligga bakom den senaste stöldvågen. Men den bedömningen bygger på att tillgreppen har skett på olika platser, inte på en utvärdering av motivet.
– I nuläget är det svårt att säga vad det beror på, säger Ashkan Ardalan, polisens pressansvarige för ärendet i Stockholms län.
Efter en stor stöldvåg 2022 dömdes tre personer från Stockholm till fängelse. Hemma hos en av dem hittade polisen 23 systemkameror av modellen som används i de mätskåp som förvarar fartkamerorna. Alla förutom en hade förvarats under mannens säng.
Polisen kunde konstatera att gärningsmännen hade för avsikt att sälja stöldgodset vidare när de tog ut systemkamerorna från mätskåpen. Men till vilket ändamål de skulle säljas framgår inte av domen.
Det har tidigare rapporterats att liknande teknik används i ryska hembyggda drönare. Polisen ska i utredningen efter stöldvågen från 2022 även, enligt Norrtelje Tidning , ha fått tips om att systemkamerorna skulle säljas till Iran. Men ingen av teorierna har officiellt bekräftats av svenska myndigheter.