Trump säger nu att han inte ska erövra Grönland med våld. Kan man lita på det?
Leif Alkerstedt
Karin Eriksson: Jag skulle vilja svara ett rungande ja, men nöjer mig med ett försiktigt ”ja, tills vidare”. Jag tror inte att Trumps uttalanden om att avstå från att använda militären bara var en del av hans vanliga svada, jag tror att de har föregåtts av diskussioner i Vita huset. Möjligen har Trumps rådgivare tagit del av mätningarna som visar att en klar majoritet av det amerikanska folket tycker att en militär annektering är en mycket dålig idé. Motståndet i senaten är betydande, också inom Trumps eget parti. Så någon eller några har nog fört allvarliga samtal med presidenten. Sedan vet vi att presidenten kan ändra sig ändå. Men man kan nog ändå tänka att hotet om en militär annektering har i första hand varit en del av ett förhandlingsspel. Nu testar Trump andra metoder.
Källor säger att USA kan komma att få delar av Grönlands territorium. Hur skulle detta se ut för omvärlden efter Danmark och de andra Nato/EU-ländernas starka reaktion?
Nyfiken
Pia Gripenberg: Ingen europeisk demokrati accepterar att någon handlar med ett annat lands territorium över invånarnas huvud. Förhoppningsvis klarnar det de närmaste dagarna vad som egentligen sades i Davos och vad uppgörelsen är med Donald Trump. Kanske handlar det snarare om ett avtal där USA får tydligare besked om vad som gäller för sina militärbaser på ön.
Enligt Trump har han och Natochefen Mark Rutte formulerat ett ramavtal om Grönland. Vad har Rutte för rätt att göra det?
Lotta
Karin Eriksson: Som vanligt får vi försöka tolka vad Trump menar med sitt utspel. Natoländerna bestämmer tillsammans över Nato, och Mark Rutte har definitivt ingen rätt att sälja Grönland. Jag tolkar Trump som att Rutte har tagit initiativ till hur USA kan förstärka säkerheten på Grönland och försvaret på Grönland, precis det som Danmark och ledarna i Europa också har erbjudit. Det är inget avtal om att köpa Grönland.
Pågår diskussioner om att utesluta USA från Nato? Eller att skrota Nato och bygga en ny allians med europeiska länder, tillsammans med Kanada och till exempel Australien?
Helena
Pia Gripenberg: Inget Natoland vill att USA utesluts. Det är amerikanska kärnvapen placerade i bland annat Belgien, Nederländerna och Italien som ses som den yttersta avskräckningen för Ryssland att anfalla ett Natoland. USA har över 80 000 soldater placerade i Europa och massor av amerikaner befolkar Natos olika kommittéer. Däremot vill säkert många utesluta just Trump från Nato.
Varför ni alla rapporterar ”oj vilken lättnad att han inte kommer att ta Grönland med våld”, när karln ljugit om allt framför hela världen? Jag tvivlar på att han säger sanningen om Grönland att han inte kommer att använda våld.
Riatz
Karin Eriksson: Jag uppfattar ändå att det inre kriget är viktigast för Trump. Det är kampen mot den inre fienden som driver honom, när han utmålar Europa som en civilisation på undergång. Han vill varna för liknande krafter i USA. Därför tror jag att motståndet på hemmaplan mot nya krig kan spela roll. Trump är sannolikt också mer inriktad på ICE och jakten på migranter i USA än på isblocken i Arktis. Så jag tror i alla fall att det är mer sannolikt att han skickar militär till Minneapolis.
Vad tros bli utfallet om Trump hotar med att helt dra tillbaka stödet till Ukraina om Grönland inte släpps/säljs till USA?
Pierre Bramstedt
Michael Winiarski: Knepig fråga! Det har spekulerats om just denna koppling mellan Ukraina och Grönland, men det är svårt att tro att det skulle fungera ens om intentionen fanns. USA har under Trump – med undantag för underrättelse och signalspaning etcetera – i stort sett dragit tillbaka sitt stöd till Ukraina. Även om USA levererar viktiga vapen är det Europa och Ukraina som står för notan.
När nu USA hotat Europa med både militärt våld och ekonomisk krigföring, kommer det att slå mot Sveriges mest Trumpsympatiserande parti SD i valet? Kommer väljarna i stället för nationalism att välja tätare band och samarbeten i Europa?
Nyfiken
Tomas Ramberg: Det kommer inte att vara en fördel för SD men sannolikt inte heller en avgörande fråga. Det kan däremot bli en belastning för de partier som samarbetar med SD eftersom oppositionen kommer att hävda att SD blir det tyngsta regeringspartiet om Tidö vinner valet.
USA har hotat att ta områden från ett annat Natoland med våld. Hur skyddat är Sverige av Nato om vi skulle bli attackerade, om USA inte går att lita på?
Karl
Bo Torbjörn Ek: USA har sagt att man står bakom artikel 5, alltså att försvara de Natoländer som attackeras. Om man inte gör det – då blir det stora problem. Natos försvarsplaner är detaljerade, och bygger till stor del på att amerikanska soldater ska ta sig över Atlanten för att försvara allierade länder. Samtidigt finns det andra starka Natoländer som skapat försvarsband med Sverige: Storbritannien, Frankrike, till exempel. De nordiska länderna samarbetar. Finland har sedan väldigt länge varit en nära försvarspartner. Europa skalar upp, men det tar tid, och än så länge är USA mycket viktigt.
Kommer Nato att falla om USA skulle attackera Grönland?
Iris
Pia Gripenberg: Ja, den sannolikheten är väldigt stor. I försvarsalliansens historia finns ett tidigare liknande exempel: Natolandet Turkiet attackerade 1974 Cypern i direkt konflikt med sin Natogranne Grekland. Då var stormakter som USA mycket aktiva och lyckades hålla ihop alliansen. Men USA:s anspråk på Grönland är av annan karaktär, när en stormakt ger sig på Danmark, en vän och allierad. Jag har svårt att se att Nato skulle överleva en sådan kris, i alla fall inte i sin nuvarande form.
Jag har inte sett någon bedömare diskutera tanken att Trump vill ha Grönland för att kunna lämna Nato. Om USA lämnar Nato är det logiskt att annektera Grönland för att få nya placeringar av missilskydd. Har denna fråga lyfts?
Hannes
Michael Winiarski: Det är en intressant teori, som jag har funderat en del på. Men snarare ur en annan aspekt: USA har ju rätt att placera ut vad de vill på Grönland, inklusive missiler. Men Trump har inte några höga tankar om Nato (eller några andra allianser som han inte har ensam kontroll över) och då kan provokationen att helt i onödan försöka ta ägarskap över Grönland spräcka Nato utan att han direkt behöver få skulden för det.
Hur kan Trump/USA tänkas reagera och agera vid ett fortsatt nej från Danmark till att sälja Grönland?
Alex
Karin Eriksson: Det är tiotusenkronorsfrågan – eller 700-miljarder-dollar-frågan, för att utgå från en av beräkningarna på vad Grönland skulle vara värt vid en försäljning. I dag har Trump sänkt tonen lite, genom att utesluta en militär annektering att tullhotet dras tillbaka. Men vi kan inte utesluta nya brösttoner med hot om tullkrig och andra ekonomiska sanktioner.
Det intressanta är kanske hur Danmark och Norden och Europa ska förhålla sig. Finns det en risk att man provocerar Trump att ta till nya hot om man fortsätter hålla hög profil om Grönland? Kan man få bort frågan genom att vara diskret med att det inte blir någon affär? Eller inse att kravet inte kommer att försvinna av sig själv, och därför ha tydliga strategier för att möta kraven från Trumpkretsen?
Grönlands och Danmarks och Europas bästa möjlighet är kanske på att peka på sprickorna i USA, där många motsätter sig en affär.
Om EU inte kan enas om ett tydligt och skarpt svar till USA, är det inte slutet för EU?
Maria
Michael Winiarski: Det här är en stor kris som testar EU. Men jag har en känsla av att EU är på väg att enas om ett tydligt, om än kanske inte skarpt, svar till USA. Vi får se om jag får rätt. Och visst, om det stannar vi mummel från EU så är det ett väldigt svaghetstecken. Nästa fråga är hur Trumps förslag att förhandla med Danmark kommer att hanteras.
En bra idé vore om det pausade tullavtalet mellan EU och USA fortsatte vara pausat eller omförhandlades till EU:s fördel, för att markera för Trump att den här typen av påtryckningar har ett pris. Vet ni hur EU resonerar? Går man tillbaka till eftergivenhet igen nu?
Bill
Sigrid Melchior: Det verkar inte ligga i korten att omförhandla uppgörelsen. Från EU:s håll vill man undvika ett handelskrig och få lugn. Däremot säger EU-topparna Antonio Costa (som företräder de 27 stats- och regeringscheferna) och Ursula von der Leyen (EU-kommissionen) att EU är redo att använda ”alla våra verktyg” om det kommer nya tullhot från USA, alltså ta till sin ”handelsbazooka”, en rad åtgärder som begränsar USA:s tillträde till EU:s marknad (utöver höjda tullar).
Finns en laglig väg att faktiskt genomföra ett köp av Grönland om en majoritet på både den grönländska och den danska sidan är med på det?
Emil
Karin Eriksson: Statsvetare och folkrättsexperter i Danmark, där jag befinner mig just nu, har svårt att se vem som skulle vara säljare i den affären. Danmark har inte rätt ta betalt för självstyret Grönland, betonar de. Då är frågan om grönländarna kan sälja sig själva. I sådana fall får Grönland först begära utträde ur danska samväldet. Men intresset är svagt på Grönland för att byta den forna danska kolonialmakten mot amerikanskt herravälde.
Amerikansk lag tillåter heller inte att Trump ändrar kartan på egen hand – ett avtal måste godkännas av två tredjedelar av ledamöterna i USA:s senat, en så kallad supermajoritet. Det betyder att Trump behöver stöd av en rad demokratiska senatorer, liksom nu några motvilliga republikanska.
Kan det finnas ett samband mellan Trumps försök till att skapa ett nytt fredsråd och planer på att dra USA ur Nato?
Nina
Michael Winiarski: Det är möjligt, men inte så troligt. Framförallt tror jag att det handlar om att Trump så starkt ogillar FN och vill ha något slags organ som ser legitimt ut som ersätter världsorganisationen där alla länder är medlemmar. Fördelen är att hans ”fredsrådet” kan han själv ha total kontroll över.
Vad skulle få svensk regering och riksdag att bryta DCA-avtalet med USA?
Elisabeth
Bo Torbjörn Ek: Sannolikt ett ännu mer hotfullt uppträdande från USA, med krav på territorier, eller att amerikanarna på något sätt uppträder väldigt illa när de kommer till allierade baser. I dagsläget finns inga indikationer på att avtalet skulle hävas. Vänsterpartiet vill att Sverige ska lämna DCA-avtalet, men det har inte vunnit något politiskt gehör. Danmark har DCA-avtal, Finland har det också. Det är ett bilateralt avtal, men också en kugge i Natos försvarsplaner av den nordvästra flanken. Om Ryssland anfaller blir Sverige ett logistikområde som ska stötta Finland eller Baltikum med inkommande amerikanska trupper som ska vidare mot fronten.
Brukar utrikespolitik påverka svenska val?
Erik
Pia Gripenberg: Nej, generellt inte. Valet 2022 skedde i skuggan av Rysslands invasion av Ukraina, men gav inte stort avtryck i valutgången, enligt statsvetare. Debatten kom snarare att handla om höjda bensin- och energipriser i Sverige trots att just höjda världsmarknadspriser var en stor förklaring till prisuppgångarna.
Ett exempel från Kanada tyder dock på motsatsen. Där vann den sittande regeringen, som låg kraftigt under i opinionen, när Trump började sina utspel mot sin norra granne. Väljarna valde bort en tidigare Trumpvänlig oppositionsledare, som tidigare alltså ledde klart i mätningarna. Det hjälpte inte att han distanserade sig från Trump i valrörelsen
Hur länge kommer den ansträngda relationen Europa–USA att hålla i sig, även när Trump är borta?
Falk
Michael Winiarski: Väldigt spännande fråga som är svår att spå. Men om inte JD Vance efterträder Trump om tre år – för då blir det knappast någon förbättring i stämningen över Atlanten – utan en mainstream-demokrat, så är det ändå inte säkert att allt återgår till det gamla. Faktorer som inga politiker styr över – stora geopolitiska förändringar med ett allt starkare Kina, Indien och Afrika – kan mycket väl betyda att Europa och USA ändå hamnar på en större distans än under de år då det fanns en USA-ledd global säkerhetsordning.
När blir Trump en de facto lam anka? Gäller detta tillstånd ens för honom? Och vad vill han hinna med till dess?
Bengt
Carl Johan von Seth: Antingen om han förlorar sitt hårda grepp om det egna partiet – eller förlorar representanthuset (eller senaten) i mellanårsvalet i november. Den tanken upptar honom nog mer än det mesta.
Om Trump fortsätter att hota Natoallierade – tror ni att något svenskt parti kommer att lyfta frågan att lämna Nato?
Lena
Tomas Ramberg: Det skulle förvåna mig om något parti kräver att Sverige ska lämna Nato åtminstone före valet i september. Det enda parti som har Nato-motstånd på programmet är Vänsterpartiet och V driver inte frågan utan accepterar i praktiken de andra partiernas val. De vill visserligen att Sverige ska lämna DCA-avtalet men det förefaller inte bli någon särskilt stor fråga eftersom inget annat parti hakar på. Miljöpartiet har helt accepterat att verka inom Nato . Bägge partierna tror också att Tidö-regeringen skulle tjäna på om oppositionen gick till val på olika linjer i synen på medlemskapet i Nato, de kritiserar Magdalena Andersson för att i sitt regeringsunderlag ha Nato-motståndare och att det därför är oklart vilken säkerhetspolitik en s-ledd regering skulle föra.
Trump intresse för Grönland stavas sannolikt pengar. Det finns mineraler där som kan ge ordentligt klirr i kassan. Det lär sluta med att Trump köper Grönland av Danmark. Och man ska veta att Danmark inte behandlat Grönland och grönländare speciellt schyst historiskt.
Anna
Carl Johan von Seth: Vem vet vad som rör sig i huvudet på Trump? De flesta bedömare ser ju inga möjligheter till snabba cash på Grönland direkt. Det finns naturresurser men de är besvärliga att utvinna. Men ja, det förekommer seriösa spekulationer om att han vill göra bra privata affärer där.
Jag har svårt att förstå varför den fria världens ledare, såväl som nyhetsmedia, ger Trump så stor plats. Man kan rapportera om galenskaperna och allvaret men det bästa sättet att möta en galen narcissist är ju att agera gråsten. Inte bemöta, säga nej och inget mer, sätta ner foten. Markera styrka, artigt men tydligt. Att förhandla eller rapportera på samma sätt som om det som sägs är normalt fungerar helt enkelt inte.
Cissi
Peter Wolodarski: Realiteten är att Trump påverkar världens utveckling praktiskt taget varje dag. Det är stundtals skrämmande att bevittna, men inget vi kan avstå från att rapportera. Sen kan det ibland bli skeva proportioner, det håller jag med om.
Vilka partier i Sverige tror ni ”tjänar” på den här krisen?
Erik
Tomas Ramberg: Svår fråga – men ofta vinner stora partier, särskilt de som är regeringsbärande, på kriser och ovisshet. Det talas om att ”rally around the flag”, det skulle tala för att Ulf Kristersson vinner. Problemet för honom är att han har svagare förtroendesiffror än ledare i oppositionen, och att hans om Tidö vinner valet i höst lär bilda regering med SD, som många mittenväljare är skeptiska mot.
Var har FN varit i allt detta? Otroligt passiva – varför görs inget?
Maria
Michael Winiarski: Det är en bra fråga som det inte finns något bra svar på – mer än att mycket beror på själva konstruktionen av FN, med ett säkerhetsråd där de fem permanenta medlemmarna har vetorätt. Det gör att inga beslut kan fattas om någon av Ryssland, USA, Kina, Frankrike eller Storbritannien ogillar dem. Säkerhetsrådet har rätt att ingripa, även att ge order om att gå in med militär, medan FN:s generalförsamling (där alla FN-medlemmar ingår) kan anta resolutioner i olika konflikter, men inte har någon makt att sätta bakom.
Vi har ju europeiska kärnvapen i både Frankrike och UK. Skulle inte de kunna vara avskräckning nog mot anfall?
Georg
Pia Gripenberg: Frankrike kontrollerar sina kärnvapen själva. De ingår inte i Natos försvarsplanering. Storbritanniens kärnvapen finns på ubåtar med hemmahamn i Skottland, är samordnade med de amerikanska i Natos försvarsplanering, men räknas som så kallad sekundär styrka. Skulle Nato kollapsa, vilket få tror, kan kanske Frankrikes kärnvapen bli en del av ett europeiskt Nato. Om Frankrike får bestämma, förstås.
Hej, Tror ni att Trump själv tror på sina lögner? Eller är det en del av hans taktik?
Eva Bergman
Michael Winiarski: Finns det någon som vill eller kan krypa in i Trumps hjärna? Han upprepar lögnerna så ofta att han mycket väl kan tro på dem. Men det är säkert också en taktik, som är väl beprövad. De upptrappade hoten mot Grönland är ett bekant mönster från Trumps första år som president: Han börjar med att inta en extrem position, skapar mycket oväsen och sedan, hux flux, sluter han plötsligt en överenskommelse som han kallar för seger. Hans motståndare kallar detta beteende för TACO (som betyder Trump Always Chickens Out” – Trump fegar alltid ur).
De flesta i USA vill väl att staten inte ska lägga sig i så mycket. Hur rimmar det med Trumps agerande gentemot läkemedelsbolag (sänkta priser), räntan hos kreditkortsföretagen (maxränta) och oljebolagen (Venezuela)?
Andreas
Carl Johan von Seth: Finansminister Scott Bessent blev grillad i de frågorna i dag faktiskt. Han pekade på att nationell säkerhet motiverar flera saker, till exempel statens nya ägarinnehav i Intel. Men på andra punkter hade han betydligt svårare att få resonemanget att hänga ihop med Trump-administrationens höga svansföring kring fria marknader. Ofta agerar de ju i en helt annan riktning i praktiken.
Vilka frågor hamnar i skymundan i den svenska valrörelsen nu när säkerhetsläget är som det är?
Kristos
Tomas Ramberg: Egentligen alla andra frågor – utom möjligen regeringsfrågan eftersom den riktar ljuset mot vilken regering väljarna litar mest på i osäkra situationer. Där kommer bägge sidor hävda att den andra är mera splittrad och mindre tillförlitlig. Dock tror jag att inrikespolitiska sakfrågor ändå till slut kommer att avgöra valet. När september närmar sig brukar de vara viktigast för väljarna.
Risken för att Danmark och Norden till slut kommer att sitta ensamma med Svarte Petter är stor. Tror ni att EU konsekvent kommer stödja Danmark och hålla en enad front mot USA? Ungern har ju redan sagt att de tycker att Grönland inte är en fråga för EU.
Johan
Karin Eriksson: Det är klokt att vara skeptisk och tänka tanken fullt ut att allt tar en ände med förskräckelse. Men just nu ser vi kanske exempel på motsatsen – att Trump faktiskt backar efter de senaste veckornas upphetsade debatt om Grönland. Ingen av oss vet hur det slutar. Men det visar kanske att Nordens strategi har varit framgångsrik på kort sikt. Man har visat enad front mot USA. Inte svajat, trots påhoppen från Trumplägret. Och man har pekat på splittringen internt i USA. Den har betydelse.
Hur Europa skulle klara sig om vi helt bryter med USA?
Georg
Pia Gripenberg: En total brytning med USA innebär ju att Nato slutar att existera. Det vill inget Natoland i alla fall. Europa är beroende av de amerikanska techbolagen, av naturgas för att fasa ut rysk energi, av amerikanska banker och dollarn för att det finansiella systemen ska fungera. Å andra sidan vill techbolag, gasleverantörer och banker ha sina europeiska intäkter, så det är ett ömsesidigt beroende. EU är dessutom den marknad som USA importerar mest i från.
Läs också: Danmark var redo på militärt angrepp av USA
Läs också: Vad händer när USA nonchalerar det internationella systemet?
Källor: EU redo om USA ändrar sig
Marianne Björklund: Trump knuffar Kanada i famnen på Kina
