– Glöm inte din personlighet!
Äldsta dottern Sitav peppar pappa när det blivit dags för videoinspelning. Inga problem – Nemat ”Namo” Alimoradi slår på leendet och höjer volymen på rösten. Framgångarna på Tiktok förpliktigar.
Det var i höstas som Sitav, 22, började placera Nemat, 70, framför kameran och marknadsföra bokhandeln Kitab Arzan i Akalla med roliga klipp. ”Hjälp, min dotter säger att fler ungdomar kommer att köpa böcker från min bokhandel om jag blir Tiktokkändis”, som det står i ett senare inlägg där han poserar i kurdisk folkdräkt.
Och pappa levererade, med yviga gester, smittande energi och sufflerad generation Z-slang (butikens filosofihylla beskrev han till exempel som ”very mindful”).
Kitab Arzan, vilket översätts till ”billiga böcker”, startade 1990 i Jönköping. Sedan 2000 ligger bokhandeln och förlaget med samma namn alltså i norra Stockholm, inhyst mellan en skönhetssalong och en brodeributik. Sitav berättar att hon startade Tiktokkontot eftersom Nemat länge bekymrat sig över att det mest är ”gubbar” som hittar hit.
– Många av hans vänner köper böcker för att stötta honom, men det har inte funnits samma intresse hos unga. Och i dag behöver man sälja med personlighet, säger Sitav.
Hennes yngre syskon Tavin och Darin, som också är på plats när DN kommer på besök, skrattar och sneglar mot personligheten i fråga. Nemat ler tillbaka med ögonen.
– Jag ville visa världen vem han är som person. Ska man åka till Akademibokhandeln eller till den söta farbrorn som har drivit sin butik i över 30 år? Jag tror att det är många som vill konsumera med ett gott hjärta, säger Sitav.
Det är en maximalt lummig dag i Akalla när Nemat Alimoradi tar emot. Han börjar direkt informera om sina kommande seminarier och utgivningar, bland annat en bok om den kurdiska aktivisten Zeynab Jalalian som suttit fängslad i Iran sedan 2008.
Sitav, Tavin och Darin hjälper till på olika sätt för att hålla i gång ruljansen. Som barn bodde de nästan runt hörnet, och tillbringade en stor del av uppväxten bland bokhögarna på Helsingforsgatan. Bildbevis hänger bakom butiksdisken.
– Deras mamma kom hit med dem och lade ut en filt på golvet, minns Nemat Alimoradi. Hon (han pekar på Sitav) var mycket rörlig och rev böcker ur hyllorna. Men de andra två var mer försiktiga.
Kitab Arzan är en familjejuvel, men framtiden för bokhandeln är långt ifrån självskriven.
Häromveckan fyllde Nemat Alimoradi 70 år. Han har dock inte blivit firad än, eftersom födelsedagen krockade med den nionde upplagan av Tehran Book Fair. Det är en ocensurerad bokmässa som arrangeras i en rad olika städer varje år, en koordinerad protest som äger rum i samband med Tehran International Book Fair i Iran.
Inte en chans att Nemat Alimoradi skulle missa det. Han var politiskt aktiv innan och under den iranska revolutionen 1977, bland annat genom att sprida censurerade böcker i sina kurdiska hemtrakter. Efter revolutionen fick han fortsätta kampen för yttrandefriheten från Sverige.
– När jag kom hit 1986 insåg jag att det fanns många kurder och iranier här, säger Nemat Alimoradi och berättar om tidens uppdämda efterfrågan på litteratur.
Genom 1900-talet har Iran, Syrien, Turkiet och Irak på olika sätt motarbetat kurdisk kultur, språk och identitet. Men i Jönköping kunde Nemat Alimoradi göra skillnad. Han får något drömskt i blicken när han berättar om stencilapparaten av märket Gestetner, som han lånade i Vänsterpartiets lokal.
– Den första boken tryckte jag med den. Jag hade ett starkt behov av det, av att trycka böcker, säger han.
Han är noga med att nämna bibliotekarien Barbro Strömblad, som hjälpte honom att komma i gång med distributionen. Det blev över 30 böcker under tiden i Jönköping, de flesta av dem på kurdiska.
– Det fanns nästan inga kurdiska böcker tillgängliga på den tiden. Jag tryckte vilka böcker som helst, jag tänkte inte på om det var bra eller dåligt, utan på att de måste finnas, säger Nemat Alimoradi.
Sedan starten har Kitab Arzan publicerat minst 300 böcker, möjligen närmare 400. Att kliva in i butiken är en bildningsresa på 180 kvadratmeter. Gammal diktkonst samsas med nyutgivna exilförfattare. På golvet står dessutom en trave av ”Karius och Baktus”, översatt till den kurdiska dialekten sorani. De flesta böckerna är på kurdiska och persiska, men här finns också böcker på andra språk.
Bokhandlaren diskuterar lyckligt var och varannan bok under kryssningen mellan hyllorna – från Hannah Arendt till Piramerd.
Den inbjudande auran hos Sveriges minst stereotypa booktokare har också gett resultat. Sedan i höstas har nya besökare hittat in genom entrén. Någon vill ha tips på persisk poesi till sin pojkvän (skulle Forough Farrokhzad passa?), en annan vill lära sig mer om Kurdistans delning (Hashem Ahmadzadehs standardverk finns alltid i lager).
Bokhandelns överlevnad hänger dock på en generationsväxling som är större än familjen Alimoradi. Nemat konstaterar att dagens generation, med rötter i området runt Kurdistan, oftast bara kan prata på föräldrarnas modersmål – inte läsa.
På Kitab Arzan är därför bokglädjen stor men läskrisen minst sagt påtaglig. För att inte säga existentiell. Vem ska egentligen läsa alla ocensurerade böcker i framtiden?
När Nemat Alimoradi immigrerade på 1980-talet höll Sverige på att etablera sig som intellektuellt centrum för den kurdiska diasporan, inte minst tack vare alla exilförlag. Flera kurdiska författare sökte även asyl i Sverige, däribland poeten Sherko Bekas (1940–2013) från Slemani i irakiska Kurdistan.
Kitab Arzans senaste utgivning är en svensk översättning av Bekas dikter, ”Sårens och solens äng”. Nemat Alimoradi bläddrar fram till en favorit från 1990-talets början:
Berget är poeten,
trädet är pennan,
slätten är pappret,
floden är linjen,
stenen är punkten och
jag är utropstecken
här i natt!
Bekas tilldelades Tucholskypriset av Svenska Pen 1987, men hans dikter nobbades av Bonniers på Sveavägen och gavs i stället ut av Apec i Spånga. Precis som Kitab Arzan finns Apec fortfarande kvar, även om antalet kurdiska bokförlag i Sverige har minskat från ett trettiotal till cirka tio stycken.
Flera av dagens tongivande svensk-kurdiska författare, som är födda på 80- och 90-talen, ges i stället ut på de stora förlagen: Arazo Arif, Agri Ismaïl, Balsam Karam, Sorin Masifi, Zhiwar Rashid. Deras böcker publiceras inte i första hand på kurdiska.
Det är en ny verklighet men Nemat Alimoradi har i alla fall ett fullspäckat schema. I fjol utkom Ahmad Khanis ”Mem och Zin” på engelska. Kärlekshistorien från 1692 brukar liknas vid en kurdisk ”Romeo och Julia”, men med starkare sufistiska och sociopolitiska teman. Det finns numera även fantasy i sortimentet på Kitab Arzan, för att nå en annan publik.
– Jag älskar den här verksamheten, säger bokhandlaren och slår ut med armarna.
Bakom honom står ett inramat porträtt av Jina Amini, som misshandlades till döds av Irans så kallade ”sedlighetspolis” efter att ha burit sin hijab ”felaktigt”. Hennes död i september 2022 blev startskottet för en av de största protestvågorna i landets moderna historia. Slagordet jin, jiyan, azadi (kvinna, liv, frihet) var kurdiskt men spred sig långt utanför Iran.
Politiskt är Nemat Alimoradi mer hoppfull än på länge, och nämner även fredsprocessen mellan PKK och Turkiet som en kurdisk framgång.
– Jag tror inte att man kan gå tillbaka till dåtiden, säger han.
Hur påverkas man av att ha en pappa som lever i böckernas värld? Sitav, Tavin och Darin berättar att Samad Behrangis ”Den lilla svarta fisken” gjorde ett starkt intryck på dem under uppväxten. Delvis kanske för att barnboken var en politisk allegori, som på 1970-talet gav den unge Nemat problem med shahens hemliga polis.
Syskonen brainstormar kring hur de ska hålla uppe intresset för Kitab Arzan. Förutom marknadsföring på Tiktok är ett förslag att ordna träffar för kurdiska och persiska ungdomar, erbjuda en möjlighet att lära sig att läsa och skriva på föräldrarnas språk.
De intygar också att det finns planer på att fira 70-åringen i efterskott.
Innan DN lämnar lokalen på Helsingforsgatan ska bokhandlaren fotograferas en sista gång. Han ställer sig vid glasdisken igen, medan barnen hejar på.
– Le lite med ögonen, babbsen!
”Namo” behöver ingen övertalning.
Läs mer:
Viola Bao: Bisarrt få känner till de stora svensk-kurdiska författarna
Zara Uzun Kjellner: ”Efter Nato-inträdet har det blivit farligt att vara kurd”
