Inklämt mellan Iran, i norr, och Oman och Förenade Arabemiraten, i söder, är Hormuzsundet en av världens viktigaste farleder. Härifrån kan fartyg i oljerika länder kring Persiska viken ta sig till Arabiska havet och ut i resten av världen.
Detta strategiska läge har gjort Hormuzsundet särskilt viktigt för transporter av olja och naturgas. En normal dag passerar 20 miljoner fat olja.
Men sedan USA inledde kriget mot Iran råder närapå stiltje i Hormuzsundet. Runt 90 procent av det normala antalet fartyg som passerar farleden är borta. Rederierna vågar helt enkelt inte ta risken efter att Irans revolutionära garde gått ut och sagt att sundet är stängt och hotat attackera alla som tar sig in ändå.
– Vi ska inte låta en enda droppe olja lämna regionen, har den iranska generalen Sardar Jabbari sagt och varnat för att Iran sätter eld på alla som försöker.
Reaktionen blev omedelbar. Fartyg kastade ankar och avvaktade utvecklingen i regionen. Just nu uppskattas runt 170 fraktfartyg med kapacitet att rymma 450 000 containrar, enligt Lloyd’s list som analyserar sjöfartsindustrin, stå stilla utanför sundet. Samtidigt stiger oljepriserna. Hittills har de gått upp med runt 10 procent, naturgas ännu mer. Normalt går en femtedel av världens oljetransporter genom Hormuzsundet. Det är härifrån som länder som Kuwait, Irak, Qatar, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten – och Iran exporterar sin olja. Totalt brukar de lasta runt 3 000 fartyg varje månad.
En fjärdedel av världens olja transporteras genom Hormuzsundet
Källa: S&P Global Commodity Insight. Grafik: DN.
Destinationen är framför allt asiatiska länder och det är mot dem som handelsavbrottet slår hårdast. Men på längre sikt kan effekterna bli globala. Oljan som exporteras till exempelvis Kina används i tillverkning av andra produkter som exporteras, som kläder och plastprodukter, och riskerar därmed att höja prisläget i hela världen. I förlängningen riskerar hela världsekonomin att dras ned i en ond spiral med stigande priser och låg tillväxt, också kallat stagflation.
Hormuzsundet är dessutom en viktig transportled för konstgödsel. Minskade leveranser slår direkt mot jordbruket och skördarna. I slutändan kan det innebära högre priser på mat. Det drabbar inte minst länderna kring Persiska viken som är beroende av att importera mat. Ett land som Qatar importerar till exempel 90 procent av alla livsmedel man konsumerar.
USA agerade på liknande sätt i slutet av 1980-talet när Iran och Irak krigade och Hormuzsundet var under attack.
Hur stora effekterna blir beror på hur utdraget kriget blir. Så länge det finns ett hot mot fartyg att passera genom sundet kommer de flesta att avstå och oljepriserna förmodligen att gå upp. Visserligen kan en del av oljan omdirigeras till oljeledningar i Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Men de kan inte kompensera för den kvantitet som normalt sett transporteras på Hormuzsundet.
För den amerikanske presidenten Donald Trump är utvecklingen prekär. Han startade kriget men på hemmaplan möter han en befolkning som bekymrar sig mer över det inhemska kostnadsläget än utrikespolitik. Nu har han startat ett krig som kan höja priserna ännu mer.
I ett försök att vända utvecklingen har Trump sagt att USA ska gå in som garant för att Hormuzsundet hålls öppet. Det ska bland annat ske genom att den amerikanska flottan går in som beskydd och eskorterar fartyg genom farleden. USA agerade på liknande sätt i slutet av 1980-talet när Iran och Irak krigade och Hormuzsundet var under attack. Oljetankrar fick eskort av den amerikanska flottan för att undgå minor och beskjutning av missiler.
Frågan är hur mycket löftet hjälper. Förutom att skydda besättningen har rederierna att ta hänsyn till riskerna för en miljökatastrof om en transport blir beskjuten och fattar eld.
Ett annat problem är att det har blivit svårare att försäkra transporterna efter att kriget startade. Detta hoppas Trump åtgärda genom att beordra den amerikanska utvecklingsbanken, US International Development Finance Corporation, att försäkra fartygen mot politisk risk till ett rimligt pris.
Fakta.Viktig farled för olja och gas
● Runt 20 procent av världens olja och gas passerar genom Hormuzsundet.
Passagen ligger mellan Iran och Oman och Förenade Arabemiraten.
Sundet förbinder Persiska viken med Arabiska havet och är trångt.
● Långa sträckor är sundet bara runt 50 kilometer brett, där det är som mest trångt 33 kilometer.
● 2025 passerade 20 miljoner fat olja per dag genom sundet, enligt EIA (US Energy Information Administration).
● Oljan som varje år passerar sundet uppskattas vara värd nära 600 miljarder dollar.
Läs mer:
Experter: Riskerna för oljemarknaden underskattas
Trump: Kan eskortera tankfartyg genom Hormuz
