Att barn och ungdomar snappar upp information om olika sorters katastrofer är något som vi kan utgå från. Det kan vara allt från att de tittar på ”Lilla Aktuellt” i skolan till skrämmande klipp som dyker upp i sociala medier.
Men det finns mycket man som vuxen kan göra både för att hantera oro och för att förebygga oro hos barnen, samtidigt som man skapar en vana hos dem att dela sina frågor, tankar och känslor.
– Barn är redan från tidig ålder en del av medielandskapet. Att kontrollera vad de tittar på är sällan en bra eller ens möjlig väg att gå, bättre är att satsa på en dialog kring ditt barns digitala liv. Gör det till en vana att på samma sätt som ni pratar om vad barnen har gjort i skolan idag också prata om vad barnen har sett på Youtube eller andra ställen på nätet under dagen, säger Åsa Nordström som är psykolog på Rädda Barnen.
Ett sätt att rusta barnen för livet är att öva dem på att sätta ord på känslor och visa att det är okej att ha olika känslor, även att vara rädd, menar psykologen vidare.
Även om det kan kännas som att man vill skydda barnen från att ta del av hemska nyheter är det viktigt att inte vifta bort svåra frågor om vad som händer i världen, menar psykologen. Att lära sig hantera att det finns konflikter och jobbiga händelser är också en del av ett barns uppväxt.
– Man har så klart rätt till skydd från skrämmande information som barn men vi som vuxna får göra en bedömning. Det är läge att stanna i situationen om barnet kommer och säger ’titta, det här har jag sett’. Försöka ta reda på mer genom att vara nyfiken och uppmärksam på missuppfattningar. Svara så enkelt och konkret som möjligt på det barnet undrar. Och ställ frågor kring vad barnet tänker när det ser sådant och hur det känns i kroppen, säger Åsa Nordström och fortsätter:
– Man ska inte ducka för det utan våga ta ett lugnt samtal. Bekräfta barnet och lugna samtidigt med att ’det kommer nog inte hända här men om det väl skulle hända något så är det många vuxna som är beredda att hjälpa till’. Prata om de goda sakerna, att det till exempel finns ambulanser och poliser, för att bygga upp en trygghet.
Samtidigt är det viktigt att lära barn att tänka kritiskt kring klipp som de ser.
– Prata med barn utifrån att de är mediekonsumenter så att de får en känsla för att det finns säkra och osäkra källor. Hjälp gärna barnet att hitta trovärdiga källor, som exempelvis ”Lilla Krisinfo” (lilla.krisinformation.se, red anm) och ”Lilla Aktuellt”. Titta tillsammans med barnen på deras sociala medier och prata om vad ni ser, säger Åsa Nordström.
Det är lätt hänt i tider som dessa, inte bara på grund av krig utan till följd av allt från klimatutmaningar till ekonomi, att själv gå runt med en oro. Det är viktigt att försöka att inte föra över den till barnen, menar psykologen. När vi är trygga så ökar sannolikheten för att även barnen är det.
Som förälder kan man också prata med andra föräldrar kring hur de gör eller öppna upp i samtal med barnen: ”Kanske kan vi ta reda på mer om vad som hänt tillsammans?”. Det kan också vara bra att bryta in med andra aktiviteter om man märker att det blir för mycket skärmtid.
– Oro är en sund och vanlig reaktion vid svåra händelser. Bekräfta barnet i att det är helt okej att bli orolig, att det är något vi människor ofta blir. Förmedla att det inte är farligt men kan kännas obehagligt. Ge barnet och dig extra mycket tid tillsammans. Hitta på aktiviteter tillsammans som även kan ge en paus från oron, säger Åsa Nordström.
