Från de baser som Mossads iranska agenter upprättade i närheten av strategiska mål lyfte ett stort antal drönare och andra precisionsmissiler. Från andra platser inne i Iran störde och avlyssnade israelisk utrustning revolutionsgardets interna kommunikation.
Att smyga drönare förbi Irans gränskontroller är förstås en utmaning. Men långt mer komplicerat är det att föra dem oupptäckta mot sina mål – i synnerhet då målen är Irans mest skyddade militära makthavare och teknologiska nyckelfigurer. Iranska medier brukar understryka att regimens stöttepelare sällan sover på samma ställe två nätter i rad och alltid vistas i bombsäkra byggnader. Att deras staber befinner sig djupt under jord är känt. Att så många ledande iranier ändå befann sig ovan jord, i oskyddade rum med vanliga fönster är förbluffande, med tanke på allt som drabbat högt placerade iranier och Iran-allierade de senaste åren, i Beirut och i Damaskus. Hursomhelst, resultatet visar att Mossad infiltrerat den iranska militärens högsta sfärer – antingen med agenter eller med elektronik.
En person med erfarenhet av israelisk underrättelseverksamhet säger till DN:
– Det svåraste av allt under en så brett upplagd attack är att samordna operationens moment så att allt sker exakt samtidigt. Om någon eller något angrips en minut för tidigt går larmet hos fienden och de du vill träffa flyr till skyddsrummen.
Redan på fredagskvällen släppte Mossad fotografier och videor inifrån krigsskådeplatserna, ett avsteg från den tillknäppta organisationens vanliga policy. Kritiker undrar om det är Mossads högste chef, premiärminister Benjamin Netanyahu, som på detta vis vill imponera på allmänhet och väljare.
Nu är den stora frågan hur dels Iran, dels USA kommer att agera. Kommer Iran, som det svurit att göra, att attackera USA:s baser i regionen? Och kanske dra USA i krig med Iran, som Netanyahu drömmer om?
För snart ett år sedan, då Irans skyddsling och viktigaste allierade, libanesiska Hizbollah, miste sina viktigaste ledare och sina stridsledningscentraler, så var överraskningen total hos de angripna. Under en följd av år hade israeliska underrättelsetjänster matat press och experter med klagovisor över hur svårt, ja omöjligt, det var att infiltrera Hizbollahs hermetiska befälsstruktur. Detta var inte sant, men det invaggade shiamilisen i falsk trygghet.
Något liknande ser ut att ha ägt rum i Iran denna gång. Om Irans luftförsvar förstördes redan i fjol, varför befann sig så många iranska tillgångar ovan jord? Det var ju inte bara kärnenergianläggningar som angreps, utan också vapenupplag och missilramper.
Vi förstår nu att alla de senaste veckornas medierapporter om svåra motsättningar mellan Washington och Jerusalem var en charad. Israel hade aldrig några planer på att överraska USA eller attackera Iran mot USA:s vilja. Donald Trump informerades i förväg och gjorde inga invändningar. Frågan är nu hur länge han låter Israel fortsätta slå mot Iran. Trumps och Netanyahus avsikter går ju vitt isär: Trump hoppas att attackerna skall göra Iran mer medgörligt under kärnenergisamtalen med USA, medan Netanyahu hoppas spoliera just en sådan iransk–amerikansk uppgörelse.
Läs mer:
Följ utvecklingen i Mellanöstern
