Benjamin Netanyahu prisar israelerna för deras ”mod och uthållighet” under de iranska motattackerna. I ett tal tidigare på dagen sade han att kriget mot Iran ”kommer att ta tid, men vi kommer att åstadkomma stora saker”.
90 procent av de iranska projektilerna har prejats av Israels olika robotförsvar. Men stora skador har noterats, bland annat vid militära mål som censuren förbjuder den israeliska pressen att namnge.
Men överlag är resultatet en besvikelse för den iranska regimen, vars högste ledare kommenderade fram ”1 000 missiler” som vedergällning för Israels angrepp. Endast 200 projektiler har levererats hittills, och ett stort antal iranska avfyrningsramper har enligt israeliska källor förstörts innan de hunnit användas.
Irans akilleshäl under denna drabbning är att landet knappt har något flygvapen, unikt bland världens viktigaste militärmakter. De flesta iranska stridsflygplan är föråldrade och tillverkade av länder som lagt Iran under sanktioner. Det betyder att inga reservdelar kan importeras på laglig väg. Iran tros ha runt 50 ryskbyggda Mig-29 plan, men dessa skickas inte att konfrontera Israels amerikanskbyggda maskiner, som förfogar över långt mer avancerad elektronik.
Trots denna överlägsenhet, med närmast totalt luftherravälde, tvivlar israeliska experter på att det går att bomba sönder Irans kärnprojekt. När Iraks projekt förstördes 1981, och Syriens 2007, så räckte det med att slå ut en enda reaktor, där klyvbart material framställdes. Iran avstod med flit från att lägga alla sina ägg i samma korg, och spred ut sin urananrikning till en rad platser. Natten till lördagen bombade Israel Irans största samling av urancentrifuger, i Natanz. Anläggningen, djupt under jord, skadades, men israeliska militärkällor tror inte att den slagits ut.
